Vestibulit är det äldre namnet på provocerad vulvodyni, ett smärttillstånd där slemhinnan runt slidöppningen har blivit överkänslig. Det vanligaste symtomet är en intensiv, brännande smärta när området berörs, oftast vid vaginalt sex, men det kan också göra ont att använda tampong, att gå på en gynekologisk undersökning eller att ha tajta byxor. Tillståndet är vanligast hos unga kvinnor, och det finns behandling som hjälper de flesta. Den består framför allt av övningar för slemhinnan och bäckenbotten, samtalsstöd och ibland läkemedel.
Smärtan sitter inte i fantasin och den är inte något du ska bita ihop om. Ju tidigare du får hjälp, desto större är chansen att bli helt besvärsfri.
Vad är vestibulit?
Vestibulum är den del av vulva som omger slidöppningen. Vid vestibulit har nerverna i slemhinnan där blivit så känsliga att även lätt beröring tolkas som smärta. Diagnosen har bytt namn flera gånger, och det är lätt att bli förvirrad:
| Benämning | Vad den betyder |
|---|---|
| Vestibulit | Äldre namn som fortfarande används i dagligt tal |
| Provocerad vulvodyni | Namnet i dag hos 1177 och i Socialstyrelsens nationella riktlinjer |
| Vestibulodyni | Annan medicinsk benämning på samma tillstånd |
| Generaliserad vulvodyni | Ett annat tillstånd, där smärtan är konstant och inte kopplad till beröring |
Ordet provocerad betyder att smärtan utlöses av något, till exempel beröring, tryck eller penetration. Det skiljer tillståndet från generaliserad vulvodyni, där det gör ont hela tiden. Läkemedelsboken definierar provocerad vulvodyni som ett långvarigt smärttillstånd som har varat i minst sex månader. Internetmedicin anger i stället minst tre månader, så exakt var gränsen dras skiljer sig något mellan källorna.
Hur många som har vestibulit vet man inte säkert. I en nationell enkätundersökning från 2003 rapporterade drygt 9 procent av alla kvinnor lång och svår samlagssmärta, och antalet vårdtillfällen för diagnosen fördubblades mellan 2006 och 2016, enligt 1177:s kunskapsstöd för vårdpersonal. Kry beskriver vestibulit som vanligast hos kvinnor mellan 15 och 30 år som inte har fött barn vaginalt.
Symtom: hur känns det att ha ont i slidöppningen?
Smärtan beskrivs ofta som svidande, brännande eller skärande, och den sitter oftast i den bakre delen av slidöppningen. Vanliga symtom är att:
- det gör ont i slidöppningen när du har eller försöker ha slidsamlag, även om du är försiktig
- smärtan finns kvar efteråt, från en kort stund upp till ett par dygn
- det gör ont att föra in något i slidan, till exempel en tampong, en menskopp eller ett finger
- en gynekologisk undersökning blir smärtsam
- du känner dig spänd i bäckenbotten
- slemhinnan runt slidöppningen kan se röd ut
Många har bara ont vid tydlig provokation. En del har också ont när de sitter, går, cyklar, rider eller har åtsittande kläder. Vid svår vestibulit kan även lätt beröring eller vissa rörelser göra ont.
Det är också vanligt att oron följer med. Smärtan påverkar sexlusten och relationen, och många känner oro och ångest inför samlag eller undersökningar. Det är en del av tillståndet, inte ett tecken på att du överdriver.
Det kan vara svårt att skilja mellan att ha ont i slidöppningen och vaginism, som är en kramp i musklerna runt slidan. Ofta har man båda samtidigt, eftersom kroppen spänner sig när den väntar sig smärta.
Vad beror provocerad vulvodyni på?
Orsaken till provocerad vulvodyni är inte helt känd. Vården beskriver den som multifaktoriell, vilket betyder att flera saker samverkar och gör nerverna i slidöppningen överkänsliga. Ofta börjar det med något som gör ont, till exempel slidsamlag när du har en svampinfektion. När infektionen går över kan smärtan bli kvar, som ett minne i kroppen.
Exempel på sådant som kan bidra:
- Återkommande svampinfektioner. Cirka 30 procent av dem som får diagnosen har eller har haft återkommande svamp i underlivet, och infektionerna kan utlösa smärtan.
- Sex utan att vara upphetsad. När slidan inte är tillräckligt fuktig och svullen blir slemhinnan lättare irriterad och skör.
- Överdriven tvätt. Tvål och mycket vatten torkar ut den känsliga huden.
- Hormonella preventivmedel. Kry nämner p-piller och hormonspiral bland faktorerna som kan göra slemhinnan skör.
- Antibiotikakurer som rubbar balansen i slidan.
- Svåra erfarenheter. Sexuella övergrepp, sex man inte riktigt velat ha, en smärtsam gynundersökning, skam eller låg självkänsla kopplad till kroppen kan alla spela in.
Stress gör ofta besvären värre. När du är stressad spänner sig musklerna, det blir svårare att slappna av och svårare för kroppen att känna lust. Känner du igen dig i en kropp som aldrig riktigt varvar ner kan det vara värt att läsa om stress som inte släpper.
Personer med provocerad vulvodyni har också oftare depression, ångestsyndrom och andra smärtdiagnoser som IBS, migrän och fibromyalgi än andra.
Vestibulit eller en annan orsak till smärtan?
Smärta i underlivet kan ha flera orsaker, och därför behöver andra tillstånd uteslutas innan diagnosen ställs.
| Tillstånd | Typiskt för det |
|---|---|
| Vestibulit (provocerad vulvodyni) | Brännande smärta i slidöppningen vid beröring och samlag |
| Vaginism | Kramp i musklerna runt slidan som gör det svårt eller omöjligt att föra in något |
| Svampinfektion | Klåda, sveda och ofta grynig flytning |
| Endometrios | Djup smärta vid samlag, kopplad till mensen |
| Torra slemhinnor | Smärta som beror på torrhet, ofta i samband med klimakteriet |
| Lichen sclerosus | Hudsjukdom med vitaktiga områden på vulva |
Bakteriell vaginos är också vanligt bland dem som söker för smärtan och ger ofta mindre tydliga symtom än svamp. Läs mer om hur bakteriell vaginos känns och behandlas.
Utredning: hur ställs diagnosen?
Det finns inget enskilt test som visar vestibulit. Diagnosen är främst en uteslutningsdiagnos och bygger på din berättelse och en gynekologisk undersökning.
- Samtal. Du får berätta om dina besvär: när det gör ont, hur smärtan känns, hur länge du har haft den och vad som gör den värre. Vårdpersonalen kan också fråga om sex, relationer, stress och tidigare erfarenheter.
- Inspektion. Läkaren eller barnmorskan tittar på vulva och slidöppningen. Ibland syns en rodnad på var sida om slidöppningen, men i många fall ser slemhinnan helt normal ut.
- Bomullspinnetest. Med en fuktad bomullspinne trycker hen försiktigt mot olika delar av slemhinnan för att hitta var det gör ont.
- Bäckenbotten. Hen känner med ett finger i slidan om musklerna i bäckenbotten är spända. Gör det väldigt ont har du rätt att be om att avbryta.
- Prov. Ett prov från slidan undersöks för svamp och bakterier.
Inför besöket kan det vara bra att skriva ner när smärtan kommer och vad du redan har provat. Det är också helt i sin ordning att säga att du är orolig för undersökningen.
Behandling av vestibulit
Smärta som har funnits länge tar ofta tid att behandla, och det mesta av behandlingen är övningar som du gör själv med stöd från vården. Den mest effektiva behandlingen är enligt 1177 när olika yrkesgrupper samarbetar i ett team, till exempel läkare, barnmorska, fysioterapeut och samtalsbehandlare. Socialstyrelsens nationella riktlinjer delar in vården i basbehandling, fortsättningsbehandling och specialiserad behandling.
Basbehandling
- Smörjregim och beröringsövningar. Du smörjer slemhinnan med olja eller mjukgörande kräm och ökar beröringen gradvis. Det vänjer nerverna vid beröring och är en form av exponeringsbehandling. Övningarna kan göras ungefär tre gånger i veckan.
- Bedövande salva. Vid stark smärta kan läkaren skriva ut en lokalbedövande gel eller salva som du stryker på ett par gånger om dagen för att successivt minska smärtkänsligheten. Den ska inte användas för att kunna ha slidsamlag, eftersom det kan göra besvären värre.
- Fysioterapi. Musklerna i bäckenbotten är ofta överspända. En fysioterapeut lär dig att slappna av i dem, och även resten av kroppen, med hjälp av andningsövningar och avslappning.
- Samtalsstöd. Att prata med en barnmorska, kurator eller annan samtalsbehandlare om sex, lust, gränser och tidigare erfarenheter är en viktig del av behandlingen.
Under behandlingen behöver du ofta avstå från sex som gör ont, i en del fall även från slidsamlag under en period.
Fortsatt och specialiserad behandling
Om basbehandlingen inte räcker kan du få fortsättningsbehandling, och vid kvarstående besvär remiss till en så kallad vulvamottagning. De finns på flera sjukhus i landet och är specialiserade på smärta i vulva. Där kan behandlingen till exempel innehålla:
- kognitiv beteendeterapi (KBT)
- manuell fysioterapi och övningar med vaginalstavar
- samtal tillsammans med partnern
- antidepressiva läkemedel i låg dos, som används mot långvarig smärta
- lokal östrogenbehandling om slemhinnan också är torr
Botox i musklerna runt slidan används ibland som komplement för den som har svårt att slappna av i bäckenbotten. Vid mycket svår vestibulit kan en liten del av slemhinnan vid slidöppningen opereras bort, men det är ovanligt.
Vad kan du göra själv?
Det finns en hel del du kan göra för att lindra besvären och skydda slemhinnan:
- Tvätta underlivet med olja i stället för tvål. Stryk på oljan och torka av den innan du duschar, så skyddas huden mot vattnet.
- Tvätta dig inte oftare än du behöver.
- Smörj försiktigt med fet salva eller vitt vaselin. Det fuktar och vänjer huden vid beröring.
- Välj binda framför tampong och menskopp när det gör ont.
- Använd inte receptfria svampmedel på eget initiativ, de kan göra slemhinnan skörare.
- Använd glidmedel om du har sex och inte blir tillräckligt fuktig.
- Prova avslappning, yoga eller massage för att minska stress och muskelspänningar.
Sex, relation och graviditet
Vestibulit påverkar ofta samlivet, och det är vanligt att undvika närhet av rädsla för smärta. 1177 ger några råd som underlättar:
- Avstå från sex på sätt som gör ont. Ni kan ha sex utan att föra in något i slidan, till exempel munsex eller smeksex.
- Har du slidsamlag, gör det bara när du är ordentligt upphetsad. Då är slidan fuktig och svullen och risken för smärta mindre.
- Berätta för den du har sex med att du får ont. Det kan kännas jobbigt, men det blir oftast lättare när det är sagt.
- Fundera på vad du själv tycker om och vad du behöver för att kunna ha avslappnat sex.
Som partner kan du stötta genom att vara lyhörd, sluta direkt om det gör ont, läsa på om tillståndet och följa med på vårdbesök om din partner vill det.
Många med vestibulit oroar sig för att inte kunna få barn. Det går att bli gravid utan slidsamlag, till exempel genom insemination, och det går oftast bra att föda vaginalt även om du har haft ont i slidöppningen.
När ska du söka vård?
Kontakta en gynekologisk mottagning, en barnmorska eller en vårdcentral om:
- du tror att du har vestibulit eller provocerad vulvodyni
- det gör ont i slidöppningen vid samlag, tampong eller undersökning
- du har klåda i underlivet som inte blir bättre av receptfri behandling
- du har ont i vulva och ofta får svampinfektioner
Är du ung kan du vända dig till en ungdomsmottagning. Behöver du råd om var du ska söka vård kan du ringa 1177. Det lönar sig att söka hjälp tidigt: fler blir besvärsfria med tidig behandling, och behandlingen kan hindra att smärtan blir värre. Den här artikeln ersätter inte en bedömning i vården.
