Flytningar är en slemmig, vitaktig eller genomskinlig vätska som kommer från slidan, och att ha flytningar är både bra och naturligt. De håller slidan ren, gör slemhinnorna fuktiga och skyddar mot infektioner. Normala flytningar luktar lite syrligt och skiftar i mängd och utseende under menscykeln. Det som är värt att reagera på är när flytningarna förändras: får en ny färg, blir gryniga, börjar lukta illa eller kommer tillsammans med klåda, sveda eller smärta.
Hur ser normala flytningar från slidan ut?
En normal flytning är slemmig och vitaktig eller genomskinlig. När den kommer i kontakt med luften ändrar den färg till ljusgul eller brunaktig, och därför ser flytningarna i trosan ofta annorlunda ut än när de lämnar kroppen. Lukten är syrlig, och 1177 jämför den med filmjölk.
Den syrliga lukten kommer från laktobaciller, skyddande bakterier i slidan som bildar mjölksyra. Enligt Läkemedelsboken håller de normalt slidans pH-värde mellan 3,8 och 4,2. Den sura miljön skyddar mot skadliga bakterier, och det är också därför underkläderna ibland bleks lite där flytningen hamnar.
Flytningar börjar i puberteten, oftast innan den första mensen, och fortsätter sedan resten av livet. De minskar med åren, och hur mycket flytningar man har skiljer sig mellan personer. När du blir sexuellt upphetsad kommer det mer och genomskinligare vätska, så kallad lubrikation.
Flytningar innan mens och under menscykeln
Det vanligaste skälet till att flytningar ändrar utseende är hormonerna. Runt ägglossning producerar livmoderhalsen ett sekret som gör det lättare för spermier att ta sig fram till ägget. Flytningarna blir då rikligare, genomskinliga och seghala, ungefär som äggvita, och det kan kännas halt när du torkar dig.
Flytningar innan mens och strax efter mensen kan vara brunaktiga, eftersom det finns lite mensblod kvar i slidan. Hormonerna påverkar också flytningarna om du:
- använder preventivmedel som innehåller hormoner
- är gravid
- ammar
- har kommit in i klimakteriet
Under förklimakteriet kan flytningarna bli rikligare när hormonnivåerna svänger, medan de ofta minskar efter menopaus när östrogenet sjunker och slemhinnorna blir torrare. Mer om de förändringarna finns i vår guide till klimakteriet steg för steg.
Vad betyder olika färger på flytningar?
Färgen säger inte allt, men den ger en ledtråd. Titta alltid på helheten: lukt, konsistens och om du har andra besvär.
| Färg och utseende | Vanlig förklaring | Kan också tyda på |
|---|---|---|
| Vita flytningar, krämiga | Normalt under stora delar av cykeln | Svampinfektion om de är tjocka och gryniga |
| Genomskinliga, seghala | Ägglossning eller sexuell upphetsning | Sällan något sjukligt |
| Gråvita, tunna, ibland skummiga | Bakteriell vaginos, särskilt med fisklukt | |
| Gula eller gröna | Ljusgul färg i trosan är normalt | Könssjukdom som gonorré, klamydia eller trichomonas, eller äggledarinflammation |
| Bruna eller rosa | Gammalt blod före och efter mensen | Infektion eller blödning som behöver kollas upp om den är ny |
| Blodblandade | Lite blod kring mensen | Infektion, cellförändringar eller skavsår i slidan |
Vita flytningar är alltså oftast ofarliga, men blir de gryniga och kommer med klåda handlar det ofta om svamp i underlivet. Gröna flytningar och starkt gula flytningar är mer sällan normala och bör undersökas.
Vad kan förändrade flytningar i underlivet vara tecken på?
När flytningarna förändras beror det ofta på en infektion i slidan. Flytningarna kan bli rikligare, ändra färg, bli gryniga, lukta annorlunda eller bli blodblandade. De vanligaste orsakerna är:
- Svampinfektion: vit, grynig flytning, ofta med intensiv klåda och ett svullet, rött underliv. Svamp i underlivet går ofta över av sig själv på några dagar.
- Bakteriell vaginos: illaluktande flytningar, gråvita och ibland skummiga, som märks mest efter samlag utan kondom och kring mensen. Läs mer om bakteriell vaginos och hur den behandlas.
- Könssjukdom: klamydia och gonorré kan ge ökade flytningar och sveda när du kissar, men ger ofta inga symtom alls. Har du haft oskyddat sex med en ny partner är det bra att testa dig.
- Livmoderinfektion och äggledarinflammation: gula eller gröna flytningar som kan lukta illa, ofta med ont i nedre delen av magen och feber.
- Kvarglömd tampong: kan ge rikliga och mycket illaluktande flytningar och feber. Det kan leda till toxic shock syndrome, som är mycket ovanligt men allvarligt.
Andra orsaker är hudsjukdomar som lichen ruber och lichen sclerosus, som kan ge sår och klåda, och mycket körtelslemhinna på livmodertappen, som ger ökade flytningar utan annorlunda lukt. Vid framfall kan skavsår i slidan ge blodblandade flytningar.
Allt som känns som mer flytningar är inte heller flytningar. Efter samlag utan kondom rinner sperma ut ur slidan, vilket lätt misstas för ökade flytningar.
Flytningar under graviditeten och vid amning
Är du gravid kan du få mer flytningar än tidigare, och det är vanligt och ofarligt. Friska flytningar under graviditeten är oftast tunna och genomskinliga eller mjölkvita. Sent i graviditeten kan slemproppen i livmoderhalsen lossna och komma ut som en brunaktig, rosa eller blodstrimmig flytning. Ändrar flytningarna lukt eller färg ska du kontakta barnmorskemottagningen.
Ammar du kan det i stället bli mindre flytningar, eftersom hormonbalansen gör slemhinnorna torra. En receptfri östrogenkräm från apoteket hjälper ofta.
Flytningar hos barn
Barn har vanligtvis inga flytningar förrän strax före första mensen. Nyfödda flickor kan ha lite flytning, ibland blodblandad, de första dagarna, och det går över av sig självt. Hos yngre barn beror flytningar oftast på bakterier från halsen som barnet för till underlivet med händerna. Streptokocker kan ge flytning tillsammans med rodnad och sveda, och springmask kan också ge flytningar.
Kontakta vårdcentralen om barnets flytningar är missfärgade, luktar illa eller inte går över.
Vad kan du göra själv?
De flesta normala flytningar kräver ingenting. Har du rikliga flytningar eller känner dig torr kan några enkla vanor hjälpa:
- Tvätta underlivet med barnolja eller intimolja i stället för tvål, och högst en gång om dagen. Tvål stör slidans sura miljö.
- Lufta underlivet och undvik kläder som sitter tajt.
- Byt underkläder oftare eller använd trosskydd. Använd tampong bara när du har mens.
- Vet du att besvären beror på en svampinfektion kan du pröva receptfria läkemedel mot svamp.
Undersökning och behandling
Hos barnmorskan, sjuksköterskan eller läkaren får du först beskriva dina besvär. Oftast görs en undersökning där den som undersöker tittar på slidans slemhinnor och livmodertappen, tar lite av flytningen och tittar på den i mikroskop. Surhetsgraden kan också mätas. Ofta får du lämna ett urinprov, så det är bra att inte ha kissat på minst en timme innan besöket.
Behandlingen beror på orsaken. En könssjukdom behandlas oftast med antibiotika, bakteriell vaginos med antiseptika eller antibiotika och svamp med svampmedel.
När ska du söka vård?
Kontakta en vårdcentral, gynekologisk mottagning, ungdomsmottagning eller hud- och könsmottagning om:
- dina flytningar plötsligt börjar lukta illa
- flytningarna ändrar färg och det inte går över efter tre dagar, till exempel blir gröna, gula, grå, gryniga eller blodblandade
- du har haft symtom på svamp mer än två gånger på ett halvår
- du har haft oskyddat sex och misstänker en könssjukdom
Sök vård genast på en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har förändrade flytningar samtidigt som feber och ont i nedre delen av magen, eller om du använder tampong och plötsligt får hög feber, känner dig sjuk och får illaluktande flytningar. Ta i så fall ut tampongen direkt. Gravida kontaktar barnmorskemottagningen. Är du osäker kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Texten ger allmän information och ersätter inte en bedömning i vården.
