En hormonspiral är ett litet T-format preventivmedel som en barnmorska eller läkare sätter in i livmodern. Där avger den hela tiden en låg dos av hormonet gestagen, vilket gör det svårt för spermier att ta sig in. Hormonspiral är ett av de mest effektiva skydden mot graviditet och sitter i tre till åtta år beroende på sort. Den kostar omkring tusen kronor, ingår i högkostnadsskyddet och är gratis för dig under 21 år. Den skyddar däremot inte mot könssjukdomar.
Vad är en hormonspiral?
Trots namnet ser hormonspiralen inte ut som en spiral. Den är några centimeter lång, gjord av plast och formad som ett litet T. I skaftet sitter en liten kapsel med gestagen, en syntetisk variant av gulkroppshormonet progesteron. Det är samma typ av hormon som finns i minipiller, och spiralen innehåller inget östrogen.
Hormonspiraler finns i olika styrkor och storlekar. Två vanliga sorter i Sverige är Mirena och Kyleena. Vilken som passar dig bestäms vid rådgivningen.
Hur fungerar en hormonspiral?
Spiralen utsöndrar en jämn, låg mängd gestagen direkt i livmodern. Hormonet verkar på två sätt:
- Livmoderhalsen: sekretet blir tjockt och segt, så att spermier inte kan tränga in i livmodern.
- Livmoderslemhinnan: slemhinnan blir tunn och kan inte ta emot ett befruktat ägg.
Hos en del hämmas även ägglossningen, men för de flesta fortsätter den som vanligt. Eftersom den största delen av hormonet stannar i livmodern blir mängden som når resten av kroppen mycket låg, betydligt lägre än med p-piller.
Fördelar och nackdelar med hormonspiral
| Fördelar | Nackdelar |
|---|---|
| Mycket effektivt skydd mot graviditet | Skyddar inte mot könssjukdomar |
| Inget att komma ihåg i tre till åtta år | Kan ge hormonella biverkningar, till exempel humörförändringar |
| Blödningarna och mensvärken blir ofta mindre | Oregelbundna blödningar de första månaderna |
| Innehåller inget östrogen | Dyrare än kopparspiral |
| Fungerar under amning | Insättningen kan göra ont eller kännas obehaglig |
Vilka biverkningar kan du få?
Det är ovanligt med besvärliga biverkningar, eftersom hormondosen är låg. Kroppen kan ändå behöva tid att vänja sig. Under de första månaderna kan du märka:
- oregelbundna blödningar och småblödningar
- spända eller ömma bröst
- huvudvärk och lätt illamående
- finnar eller fet hy
- minskad sexlust
- nedstämdhet eller humörsvängningar
Oregelbundna blödningar brukar rätta till sig inom tre till sex månader. Därefter blir mensen ofta mindre, och för en del försvinner den helt. Om du är känslig för hormonella svängningar kan det vara bra att läsa om hur PMS och PMDS påverkar humöret, så att du lättare ser vad som hör till cykeln och vad som kan vara en biverkning. Sitter besvären i efter tre till sex månader, prata med den som skrev ut spiralen. Du kan då få prova ett annat preventivmedel.
Passar hormonspiral dig?
De allra flesta kan använda hormonspiral. Den passar särskilt bra om du:
- vill ha ett mycket säkert skydd som håller länge
- inte vill behöva komma ihåg ett piller varje dag
- har riklig mens eller mycket mensvärk
- inte kan eller bör använda preventivmedel med östrogen
- ammar
Det spelar ingen roll om du har varit gravid, fött barn eller gjort abort. Barnmorskan går igenom din hälsa och din mens för att se att metoden passar just dig.
Hur skaffar du hormonspiral och hur går det till att sätta in den?
- Boka rådgivning hos en barnmorska, gynekolog eller på en ungdomsmottagning. Du får svara på frågor om hälsa och mens.
- Prover: ofta får du göra ett graviditetstest och testa dig för könssjukdomar innan spiralen sätts in.
- Recept: hormonspiral är receptbelagd. Receptet skickas elektroniskt, och du kan hämta ut spiralen på valfritt apotek med legitimation.
- Insättningen: du tar med spiralen till mottagningen, där en barnmorska eller läkare sätter in den vid en gynekologisk undersökning. Själva ingreppet tar oftast bara några minuter.
Spiralen kan sättas in när som helst i menscykeln, även när du har mens, och även direkt efter en förlossning eller abort. Sätts den in senare än sju dagar efter mensstart behöver du skydda dig på annat sätt i sju dagar.
Det kan göra ont när spiralen sätts på plats, ungefär som kraftig mensvärk. Många mottagningar erbjuder bedövningsspray, TENS eller värmedyna. Ta gärna en receptfri värktablett ungefär en timme före insättningen. En molande mensvärk kan finnas kvar i några dagar upp till två veckor.
Vad kostar en hormonspiral?
En hormonspiral kostar omkring tusen kronor på apoteket och ingår i högkostnadsskyddet. Är du under 21 år är de flesta preventivmedel gratis i hela landet, och i en del regioner är de billigare ännu längre upp i åldrarna. Besöket på mottagningen kan kosta en avgift, så fråga vad som gäller när du bokar tid. Kopparspiral är ofta gratis på barnmorske- och ungdomsmottagningar.
Att använda hormonspiral i vardagen
När spiralen väl sitter ska du inte känna något, och den påverkar inte hur sex känns för någon av er. Två tunna trådar går ner från livmodertappen ungefär två centimeter in i slidan, så att spiralen är lätt att ta ut. Trådarna kan ibland kännas med ett finger.
Använder du menskopp: se till att trådarna inte hamnar mellan koppen och slidväggen, och släpp vakuumet genom att klämma på koppen innan du drar ut den. Annars kan spiralen följa med ut.
När får du ta ut spiralen?
Du kan ta ut hormonspiralen när du vill, och en ny kan sättas in direkt. Att ta ut en spiral gör sällan särskilt ont. Skyddet upphör i samma stund, och möjligheten att bli gravid är densamma som före spiralen. Vill du inte bli gravid bör du undvika oskyddat samlag de fem dagarna före ett planerat uttag eller byte. Hur snabbt mensen kommer tillbaka varierar: en del får regelbunden mens direkt, för andra tar det några månader.
Mer att veta om hormonspiral
Hormonspiral eller kopparspiral?
Båda är mycket effektiva. En kopparspiral innehåller inga hormoner och påverkar inte ägglossningen. I stället gör kopparen att spermierna dör i livmodern. Den kan också användas som akut preventivmedel inom fem dygn efter oskyddat samlag. Nackdelen är att mensen kan bli rikligare och mensvärken kraftigare, medan hormonspiralen oftast ger mindre blödningar.
Hormonspiral vid riklig mens
Eftersom gestagenet håller slemhinnan tunn blir mensen ofta både mindre och kortare. Därför används spiralen också som behandling vid rikliga blödningar, vilket kan minska risken för järnbrist, som många kvinnor går med utan att veta om det.
Hormonspiral i klimakteriet
Får du östrogen mot klimakteriebesvär behöver livmoderslemhinnan skyddas med gulkroppshormon, och då är hormonspiral ett vanligt val. Används den på det sättet byts den efter fem år. Spiralen döljer inte värmevallningar eller sömnproblem, bara blödningsmönstret. Läs mer i vår guide om klimakteriet steg för steg.
Vanliga missuppfattningar
- “Spiral är bara för den som fött barn.” Fel, den fungerar oavsett om du varit gravid.
- “Det är farligt att mensen försvinner.” Nej, det är ofarligt och skyddet är lika bra.
- “Partnern känner trådarna.” Det är ovanligt.
När ska du kontakta vården?
Kontakta mottagningen som satte in spiralen om du fortfarande har ont efter två veckor. Det kan betyda att spiralen sitter fel eller att du har fått en infektion. Risken för infektion är störst de första tre veckorna. Sök vård direkt vid tilltagande smärta i magen, feber eller illaluktande flytningar. Hör också av dig om biverkningarna inte har släppt efter tre till sex månader, eller om du tror att du kan vara gravid.
