Urinvägsinfektion hos kvinnor är en av de vanligaste bakteriella infektionerna som finns. Den beror nästan alltid på bakterier från tarmen som tar sig in i urinröret och vidare till urinblåsan. Det svider när du kissar, du behöver gå på toaletten hela tiden och det kan göra ont längst ner i magen. De flesta lindriga infektioner går över av sig själva inom en vecka, men har du feber, är gravid eller blir sämre behöver du kontakta vården.
Urinvägsinfektion kallas ofta UVI, och i vardagligt tal blåskatarr. Nedan går vi igenom hur du känner igen den, vad du kan göra själv och när antibiotika behövs.
Vad är urinvägsinfektion?
En urinvägsinfektion uppstår när bakterier kommer in i urinvägarna och börjar föröka sig. Kroppen försvarar sig med en inflammation, och det är inflammationen som ger symtomen. Vården delar in infektionen efter hur högt upp i urinvägarna den sitter:
| Typ | Var infektionen sitter | Typiskt |
|---|---|---|
| Cystit (blåskatarr) | Urinröret och urinblåsan | Sveda och täta trängningar, ingen feber |
| Pyelonefrit (njurbäckeninflammation) | Urinledarna och njurarna | Feber, frossa, ont i ryggen eller sidan |
| Bakterier i urinen utan symtom | Urinen | Inga besvär, vanligare med stigande ålder |
Den vanligaste formen är en infektion utan feber i urinröret och urinblåsan. Om bakterierna sprids vidare från urinblåsan till njurarna blir infektionen allvarligare, och då kallas den febril UVI.
Vilka symtom ger urinvägsinfektion hos kvinnor?
Symtomen skiljer sig åt beroende på om du har feber eller inte.
Symtom utan feber
- Du behöver kissa ofta och har täta trängningar.
- Det svider när du kissar och precis efteråt.
- Du har ont i nedre delen av magen, över urinblåsan.
- Du kan känna dig lite frusen.
- Ibland syns lite blod i urinen.
Diagnosen kan ofta ställas enbart på symtomen. Har du flera typiska symtom samtidigt, alltså nytillkomna besvär med sveda, trängningar och täta toalettbesök, är det mycket sannolikt att det är en cystit.
Symtom med feber
- Du känner dig ordentligt sjuk.
- Du har feber och kan ha frossa.
- Du kan må illa och kräkas.
- Du har ont i magen, ryggen eller ena sidan (flanksmärta).
Sveda när du kissar kan finnas även här, men saknas hos ungefär en tredjedel. Äldre kvinnor kan få en avvikande bild med feber, kräkningar eller förvirring utan tydliga besvär från urinvägarna.
Orsaker till urinvägsinfektion: varför är det så vanligt hos kvinnor?
Bakterierna som orsakar UVI kommer från tarmen. Vanligast är kolibakterien Escherichia coli, som står för ungefär 75–90 procent av de infektioner som uppstår utanför vården. En annan bakterie, en typ av stafylokocker, ger oftare infektion hos yngre kvinnor och är vanligast på sensommaren och hösten.
Att urinvägsinfektion är vanligare hos kvinnor beror på anatomin. Kvinnor har ett kortare urinrör än män, så bakterier från tarmen och huden runt slidan har en kortare väg upp till urinblåsan. Infektionen är vanligast mellan 15 och 35 år och blir sedan vanlig igen efter klimakteriet.
Några saker ökar risken:
- Sex: bakterier förs lättare in i urinröret vid samlag.
- Spermiedödande medel: pessar eller kondom med spermiedödande medel påverkar de bakterier som finns naturligt i slidan.
- Antibiotika: en antibiotikakur kan rubba den naturliga bakteriefloran i och kring slidan.
- Tunna slemhinnor: efter klimakteriet blir slemhinnorna ofta tunnare och skörare. Läs mer om hur kroppen förändras i klimakteriet steg för steg.
- Urin som blir kvar: vid framfall töms urinblåsan ibland inte helt, och då får bakterierna lättare fäste.
Vad kan du göra själv när du får urinvägsinfektion?
Är du frisk i övrigt, inte gravid och har lindriga besvär utan feber kan du behandla dig själv i upp till en vecka. Besvären minskar ofta efter en till tre dagar. Ungefär 30 procent av kvinnorna med en akut cystit blir symtomfria inom en vecka utan antibiotika.
- Drick mycket vatten. Mer vätska ger mer urin, och när du kissar oftare följer bakterierna med ut och hinner inte föröka sig lika mycket i urinblåsan.
- Ta smärtstillande vid behov, till exempel läkemedel med paracetamol eller ibuprofen.
- Vila och håll dig varm om du känner dig frusen.
Svider det mest på utsidan, eller har du klåda och förändrade flytningar, kan det i stället vara svamp i underlivet eller en annan underlivsinfektion. Då hjälper inte behandling för urinvägsinfektion.
När ska du söka vård för urinvägsinfektion?
Du behöver inte söka vård om du är 15 år eller äldre, inte är gravid och har lindriga besvär utan feber. Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer:
- Du har stora besvär som inte har minskat efter tre dagar.
- Besvären har inte gått över efter en vecka.
- Du har blod i urinen.
- Du har flytningar från urinröret, eller flytningarna från slidan har ändrats, till exempel efter oskyddat sex.
- Du är gravid eller har nyligen fött barn.
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har feber och misstänker njurbäckeninflammation, alltså om det gör ont i magen och nedre delen av ryggen. Är det stängt söker du vård på en akutmottagning. Vill du ha hjälp att bedöma dina symtom kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Utredning och uppföljning: hur går det till?
Vid en vanlig infektion utan feber räcker det ofta med att läkaren frågar om dina symtom. Ibland behöver du ändå lämna urinprov:
- Urinodling visar vilken bakterie som orsakar infektionen och vilket läkemedel som biter på den. Urinodling tas till exempel när behandlingen inte har hjälpt, när infektionen kommer tillbaka eller vid feber.
- Klamydiaprov kan tas på urinen om det finns risk att du har smittats.
- Gynekologisk undersökning görs ibland, till exempel för att se om besvären i stället kommer från slemhinnorna i slidan.
- Blodprov (CRP) tas om läkaren misstänker njurbäckeninflammation, eftersom värdet stiger snabbt då.
Får du urinvägsinfektion ofta kan utredningen bli mer omfattande, med ultraljud av blåsan, röntgen av njurarna eller cystoskopi, där urinblåsan undersöks genom urinröret.
Behandling: hur behandlas urinvägsinfektion?
De flesta med lindriga besvär behöver ingen behandling. Antibiotika gör att symtomen går över snabbare, men infektionen läker ofta ut ändå. Därför skriver läkaren bara ut antibiotika när det verkligen behövs. Vid måttliga besvär kan du få ett recept att använda om du inte blir bättre, och vid svåra besvär får du antibiotika direkt.
Vilken antibiotika används?
I Sverige är förstahandsvalet vid en okomplicerad cystit nitrofurantoin eller pivmecillinam. Antibiotikabehandlingen pågår oftast i tre till fem dygn. Trimetoprim användes tidigare mycket, men resistensen mot trimetoprim hos E. coli ligger i dag kring 25 procent, jämfört med ungefär 1–2 procent för nitrofurantoin. Trimetoprim är därför ett andrahandsval. Läkaren undviker också att ge samma antibiotika som vid din förra infektion.
Resistens innebär att bakterier slutar påverkas av ett läkemedel. Den växer när antibiotika används i onödan, och det är ett av skälen till att vården hellre avvaktar vid lindriga besvär.
Behandling vid feber
Urinvägsinfektion med feber beror oftast på pyelonefrit och behandlas alltid med antibiotika, vanligen i sju dagar. Har du hög feber och är mycket påverkad behöver du komma till sjukhus och få antibiotika direkt i blodet. En urinodling tas alltid vid febril UVI.
Urinvägsinfektion när du är gravid
Under en graviditet tar sig bakterier lättare upp till njurarna. Därför behandlas gravida kvinnor med antibiotika även vid lindriga besvär, och även när det finns bakterier i urinen utan symtom. Efter behandlingen lämnar du ett nytt urinprov för att kontrollera att bakterierna är borta. Misstänker du urinvägsinfektion när du är gravid ska du alltid kontakta vården.
Återkommande UVI: förebyggande råd som minskar risken
Många kvinnor får urinvägsinfektion flera gånger. Ungefär hälften av alla kvinnor får någon gång en cystit som behöver behandlas, och omkring 30 procent av dem får en ny infektion inom sex månader. Vården talar om återkommande UVI när du har haft minst två infektioner det senaste halvåret eller minst tre det senaste året.
Det här kan du göra
- Töm blåsan helt. Res dig gärna upp en kort stund, sätt dig igen och kissa ut det sista.
- Kissa efter sex, så sköljs bakterier vid urinrörets mynning bort.
- Torka framifrån och bakåt efter toalettbesök.
- Östrogen i slidan som slidpiller, vagitorier eller kräm kan minska risken efter klimakteriet, när slemhinnorna har blivit tunnare.
- Byt preventivmedel om du använder pessar eller kondom med spermiedödande medel.
Får du ofta infektion i samband med samlag kan läkaren skriva ut en antibiotikatablett att ta förebyggande. Vid mycket täta infektioner kan en låg dos antibiotika varje kväll under en till sex månader bli aktuellt. Tranbärsjuice, probiotika och läkemedlet metenamin prövas också, men det vetenskapliga stödet är svagt. Prata med din läkare om vad som passar dig.
Vanliga frågor om urinvägsinfektion
Går urinvägsinfektion över av sig själv?
Ofta, ja. Vid lindriga besvär utan feber brukar symtomen minska efter en till tre dagar och försvinna inom en vecka.
Kan man få urinvägsinfektion av sex?
Sex ökar risken eftersom bakterier lättare förs mot urinrörets mynning, men urinvägsinfektion är ingen könssjukdom. Har du flytningar från urinröret eller förändrade flytningar efter oskyddat sex bör du däremot testa dig för klamydia.
Hjälper tranbärsjuice?
Stödet är svagt. Tranbärsjuice kan möjligen minska risken för nya infektioner hos vissa, men den behandlar inte en pågående infektion.
Kan urinvägsinfektion ge komplikationer?
Det är ovanligt. En vanlig cystit utvecklas sällan till njurbäckeninflammation, och upprepade blåskatarrer ger inte njursjukdom. En infektion med feber kan däremot skada njurens vävnad, särskilt hos äldre. I sällsynta fall sprids bakterierna till blodet och ger blodförgiftning (sepsis), som alltid kräver sjukhusvård.
När ska du kontakta vården?
Sammanfattningsvis: sök vård om du får feber, frossa eller ont i ryggen eller sidan, om du är gravid, om du ser blod i urinen eller om besvären inte har minskat efter tre dagar eller inte gått över efter en vecka. Känner du dig mycket sjuk ska du söka vård direkt. Den här texten ersätter inte en bedömning från vården.
