IKTK I kropp, tanke och känsla
Hälsa

Framfall: symtom, orsaker och behandling

Framfall innebär att en del av slidan förlorar sitt stöd och buktar ner. Här är symtomen, vad som ökar risken och hur ring, östrogen och operation fungerar.

Hanna Vestlund
Ett ljust sovrumshörn med en vikt linnehandduk, ett vattenglas och en grön växt på en träpall i morgonljus

Framfall innebär att en del av slidan förlorar sitt stöd och buktar ner mot eller ut genom slidans öppning. Det kan vara urinblåsan, tarmen eller livmodern som sjunker ner. Det vanligaste symtomet är en tyngdkänsla i underlivet och känslan av att något buktar ut. Framfall är vanligt, framför allt hos kvinnor som har fött barn, och det är oftast ofarligt. Har du inga besvär behövs ingen behandling, men har du besvär finns det bra hjälp att få.

Framfall kallas också prolaps. Enligt Carlakliniken påverkar det runt var tredje kvinna som har fött ett eller fler barn, men bara var nionde kvinna, 11 procent, behöver någon gång opereras.

Hur känns ett framfall?

Många beskriver det som att en tampong sitter snett. Vanliga symtom är:

  • Du känner att något buktar ut i eller vid slidan, ibland går det att känna med fingrarna.
  • Det känns tungt i underlivet och skaver mot trosorna.
  • Det är svårt att sitta.
  • Du har svårt att kissa, blir lättare kissnödig eller läcker urin.
  • Du har svårt att tömma tarmen helt, och avföring eller gaser kan läcka.

Besvären är ofta större på eftermiddagen och kvällen, eller efter tunga lyft, och mindre när du har legat ner.

Olika typer av framfall

Vilka symtom du får beror på vilken del som har sjunkit:

TypVad som buktarTypiska besvär
Främre slidväggen (cystocele)UrinblåsanSvårt att kissa, kissnödighet, läckage
Bakre slidväggen (rektocele)TarmenSvårt att få ut avföring
LivmoderframfallLivmodern, ofta livmoderhalsen syns i slidmynningenTyngdkänsla, skav

Det är vanligt att ha flera typer samtidigt.

Varför får man framfall?

Bäckenbotten består av muskler och stödjevävnad som bär upp organen i underlivet. När bindväven töjs eller brister sjunker det som den ska hålla uppe. Det viktigaste som ökar risken är graviditet och vaginal förlossning, och förlossningsskador kan ge besvär redan i unga år. Framfallet kommer ändå oftast flera år efter förlossningen. Andra riskfaktorer är:

  • stigande ålder och ärftligt svagare bindväv
  • övervikt
  • kronisk hosta
  • förstoppning och mycket krystande
  • tungt arbete och upprepade tunga lyft

Efter klimakteriet blir slemhinnorna i slidan dessutom tunnare, vilket gör att framfallet oftare skaver. Mer om de förändringarna finns i vår guide till klimakteriet steg för steg.

Kan man träna bort ett framfall?

Nej, ett framfall går inte att träna bort, eftersom stödjevävnaden högre upp i slidan saknar muskler att knipa med. Knipövningar, alltså bäckenbottenträning, kan däremot förhindra att framfallet blir värre och minska läckage. Avsätt några minuter två eller flera gånger dagligen. En fysioterapeut eller barnmorska kan hjälpa dig att hitta rätt muskler.

Undvik också aktiviteter som belastar bäckenbotten hårt, som hopp, löpning och tunga lyft. Tränar du med vikter kan du läsa om hur du lägger upp styrketräning efter 40 och spänn alltid bäckenbotten innan du lyfter.

Så undersöks framfall

Läkaren frågar först om dina besvär och gör sedan en gynekologisk undersökning, ofta med ultraljud. Du kan få hosta och krysta för att se hur framfallet påverkas. Ultraljudet visar också om det finns urin kvar i urinblåsan efter att du har kissat. Ibland känner läkaren i ändtarmen för att bedöma vävnaden mellan slidan och tarmen, och du lämnar ett urinprov.

Behandling av framfall

Har du framfall utan besvär behövs ingen behandling. Har du besvär finns tre huvudvägar:

Östrogen i slidan. Lokal östrogenbehandling som kräm, slidpiller eller silikonring stärker slemhinnorna och kan minska skav och tyngdkänsla. Den rekommenderas till alla med framfall efter klimakteriet och kan i lindriga fall räcka.

Ringbehandling. En ring av silikon som förs in i slidan lyfter upp framfallet och håller det på plats. Ringen lindrar men botar inte, och passar dig som inte vill eller kan opereras, eller som väntar på operation. Den kontrolleras efter tre månader och sedan en till två gånger per år. Hör av dig tidigare om ringen skaver eller om du får blodiga eller illaluktande flytningar, som kan påminna om bakteriell vaginos.

Operation. Vid en operation skjuter kirurgen tillbaka det som buktar och förstärker slidans väggar.

Operation för framfall: så går det till

De flesta ingrepp görs via slidan, ofta i lokalbedövning, och många åker hem samma dag. Har livmodern sjunkit kan livmoderhalsen kortas av och i vissa fall tas hela livmodern bort, då sövd på en operationsavdelning. Efter operationen är man vanligen sjukskriven två till sex veckor. Undvik tunga lyft och hopp de första veckorna och se till att inte bli förstoppad. Resultaten är oftast bra, men framfallet kan komma tillbaka och en ny operation kan då behövas.

Vardagsråd: kissa och bajsa lättare

  • Ligg ner en stund innan du kissar, eller luta dig framåt och prova igen.
  • Tryck tillbaka framfallet med fingrarna när du kissar.
  • Ät fiberrik mat och drick tillräckligt, så slipper du krysta.
  • Ha en pall under fötterna på toaletten.
  • Håll emot med ett finger vid slidan när du bajsar.

När ska du söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om framfallet besvärar dig. Sök vård direkt, på jourmottagning eller akutmottagning, om du inte alls kan trycka tillbaka framfallet eller om du är kissnödig men inte kan kissa. Ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Texten ger allmän information och ersätter inte en bedömning i vården.