Riklig mens betyder att du blöder mer eller längre än vad som räknas som normalt. Tecken på det är att mensen varar i mer än 7 dagar, att du blöder igenom dina skydd, att du måste använda dubbla mensskydd eller att det kommer klumpar i blödningen. Det är vanligt: ungefär 10–20 procent av alla kvinnor i fertil ålder har riklig mens, och om mensen fortfarande är regelbunden beror den oftast inte på någon sjukdom.
Riklig mens kan ändå göra dig trött, ge järnbrist och styra vardagen mer än den borde. Det finns behandling som minskar blödningarna kraftigt, både receptfria läkemedel och hormoner, och ibland en operation.
Vad räknas som riklig mens?
Den medicinska termen för riklig och regelbunden mens är menorragi. Inom vården definieras rikliga menstruationer som blödningar som är rikligare eller varar längre än en normal menstruation, med en blödningsmängd på mer än 80 ml totalt. Det är ungefär fem matskedar. Under en vanlig mens kommer bara 2–3 matskedar, och det mesta kommer under de första dagarna.
Ingen mäter sitt mensblod i praktiken. Därför bedömer vården mängden utifrån hur ofta du behöver byta skydd och hur mensen påverkar ditt liv.
| Normal menstruation | Riklig mens | |
|---|---|---|
| Hur länge du blöder | 4–8 dagar | Mer än 7 dagar |
| Mängd blod | Högst 80 ml | Mer än 80 ml |
| Byte av mensskydd | Var tredje till fjärde timme de första dagarna | Varje timme, flera timmar i sträck |
| Skydd | Ett skydd räcker | Du behöver använda dubbla mensskydd |
| På natten | Du sover igenom | Du behöver byta skydd en eller flera gånger |
| Klumpar | Enstaka små | Stora blodklumpar |
Ett eller flera av tecknen i högerkolumnen kan betyda att du blöder för mycket. Hur mycket man blöder varierar också från gång till gång, så en enstaka kraftig mens behöver inte betyda något. Det är mönstret över flera månader som räknas.
Varför blöder jag så mycket? Vanliga orsaker
Hos många hittas ingen tydlig orsak till blödningarna. Det kallas idiopatisk riklig mens, och den går att behandla precis som de andra. När det finns en orsak sitter den antingen i livmodern eller i kroppen i övrigt.
Orsaker i livmodern:
- Myom. En godartad muskelknuta i livmodern. Myom är vanligast hos kvinnor över 40 år och kan ge långvariga, kraftiga blödningar. Läs mer om myom och hur de behandlas.
- Polyper. Små utväxter på livmoderslemhinnan som kan göra att du blöder mer.
- Adenomyos. Vävnad som liknar livmoderslemhinnan finns i livmoderväggen i stället för bara på insidan av livmodern. Endometrios kan också ge kraftigare och smärtsamma blödningar.
- Kopparspiral. En spiral utan hormoner kan ge rikligare mens.
Orsaker i kroppen i övrigt:
- Hormonell obalans. När ägglossningen uteblir bildas ingen gulkropp och för lite progesteron. Då fortsätter slemhinnan att växa av östrogen och progesteron i obalans tills den till slut lossnar, och blödningen kan bli lång och riklig.
- Sköldkörteln. En underaktiv sköldkörtel, hypotyreos, kan påverka hur mycket du blöder.
- Blödningsrubbning. Har du alltid haft riklig mens och lätt för att få blåmärken eller näsblod kan det vara tecken på en koagulationsrubbning, till exempel blödarsjuka, men det är ovanligt.
- Läkemedel. Blodförtunnande medel, till exempel acetylsalicylsyra, kan göra att du blöder mer.
Riklig mens i tonåren och före klimakteriet
Riklig mens kan komma i alla åldrar, men två faser i livet sticker ut. Båda handlar om att hormonerna inte är i balans och att ägglossningen kommer oregelbundet.
Den första är åren efter första mensen. Det kan ta tid innan menscykeln blir regelbunden, och under tiden kan en enskild blödning bli lång och kraftig.
Den andra är åren före klimakteriet, ofta i 40- och 50-årsåldern. Äggstockarnas funktion börjar svikta, och då kan mensen bli både oförutsägbar och riklig, ibland med klumpar. Ett förändrat blödningsmönster är ofta ett av de första tecknen på att omställningen har börjat, som vi beskriver i klimakteriet steg för steg. Ändras din mens markant i den här åldern är det ändå bra att låta en gynekolog undersöka orsaken.
Riklig mens och järnbrist
Blod innehåller järn, och rikliga mensblödningar är den vanligaste orsaken till järnbrist hos kvinnor. Förlorar du mer järn än du får i dig via maten kan blodvärdet bli lågt. Det kan kännas som trötthet, orkeslöshet, yrsel, hjärtklappning och huvudvärk.
Järnbrist kan också finnas utan att blodvärdet har hunnit sjunka, och symtomen är då lätta att missa. Vi går igenom dem i artikeln om järnbrist hos kvinnor. Vid riklig mens kontrollerar vården ofta blodvärde och järnvärde, och du kan behöva järntabletter.
Behandling av riklig mens: vad hjälper?
Behandlingen av riklig mens delas in i icke-hormonell, hormonell och kirurgisk behandling. Vilken som passar dig beror på dina symtom, din ålder, orsaken till blödningarna och om du vill bli gravid i framtiden. Ibland kombineras flera behandlingar.
| Behandling | Hur mycket blödningen minskar | Bra att veta |
|---|---|---|
| Tranexamsyra | Cirka 50 procent | Tas bara under blödningsdagarna, finns receptfritt |
| NSAID, till exempel ibuprofen eller naproxen | Cirka 30 procent | Lindrar också mensvärk |
| Kombinerade p-piller | Cirka 40–50 procent | Fungerar samtidigt som preventivmedel |
| Hormonspiral | Cirka 90 procent | Förstahandsval av hormonell behandling |
| Operation av slemhinnan | Hälften slutar blöda helt | Bara för den som inte vill bli gravid |
Läkemedel utan hormoner
Tranexamsyra är förstahandsvalet bland läkemedel utan hormoner. Det minskar blödningsmängden med ungefär hälften men tar inte bort blödningen, och antalet dagar du blöder blir detsamma. Läkemedlet påverkar inte hormonerna, menscykeln eller ägglossningen.
Receptfria läkemedel med tranexamsyra finns på apoteket om du är över 15 år och har regelbunden mens. Prata först med en läkare om du har en njursjukdom, blod i urinen eller om du, dina föräldrar eller syskon har haft blodpropp. NSAID-läkemedel kan kombineras med tranexamsyra om du inte har en blödningsrubbning, men de kan irritera magen.
Hormonell behandling
Den vanligaste och mest effektiva behandlingen mot rikliga menstruationer är behandling med hormoner, som p-piller, gulkroppshormon eller hormonspiral. En hormonspiral med levonorgestrel minskar blödningsmängden med omkring 90 procent och är därför ett vanligt förstahandsval. Mellanblödningar är en vanlig biverkning de första månaderna.
Kombinerade p-piller minskar blödningarna med i genomsnitt 40–50 procent. Tar du dem utan uppehåll blir effekten ofta större. Gulkroppshormon i tablettform används framför allt när mensen är både riklig och oregelbunden.
Operation
Om läkemedel och hormoner inte hjälper, eller om ingen tydlig orsak hittas, kan en operation göras. Läkaren behandlar då livmoderns slemhinna med värme så att den blir tunn. Du får lokalbedövning eller blir sövd, och du går ofta hem samma dag. Efteråt kan du ha ont några dagar och blodblandade flytningar i några veckor. Ungefär hälften slutar blöda helt efter ingreppet.
Efter operationen kan det bli svårt för ett ägg att fastna i slemhinnan. Därför rekommenderas den bara om du inte vill bli gravid i framtiden. Beror blödningarna på ett myom eller en polyp kan de ofta tas bort med ett tunt instrument via livmoderhalsen. Hjälper ingen annan behandling kan läkaren operera bort hela eller delar av livmodern, och då kan du inte längre bli gravid.
Hur utreds riklig mens?
Vid ett första besök får du berätta om ditt menstruationsmönster: hur länge du blöder, hur ofta du byter skydd och hur mensen påverkar arbete, skola och fritid. Läkaren frågar också om läkemedel, preventivmedel och om någon i familjen har lätt att blöda.
En utredning brukar innehålla:
- Blodprover för blodvärde (Hb) och järnvärde, ofta också prover för sköldkörteln och ibland för blödningsrubbningar.
- Graviditetstest.
- Gynekologisk undersökning med vaginalt ultraljud för att se om det finns myom eller polyper i livmodern.
- Klamydiaprov och cellprov från livmoderhalsen.
Det är bra att anteckna dina blödningar i ett par månader före besöket. Då blir det lättare för gynekologen att bedöma hur riklig mensen är.
Tips: vad kan du göra själv vid riklig mens?
Egenvård tar inte bort orsaken, men den kan göra mensdagarna lättare att hantera.
- Följ din mens. Skriv i en mensapp eller anteckningsbok hur många dagar du blöder och hur ofta du byter skydd. Du ser lättare när de rikligaste dagarna kommer, och du upptäcker förändringar.
- Välj skydd för riklig blödning. Bindor och tamponger med hög uppsugningsförmåga, menstrosor eller en menskopp med större volym. En tampong eller menskopp ska bytas minst var åttonde timme.
- Planera natten. En nattbinda eller en menstrosa under bindan minskar risken för att du blöder igenom i sängen.
- Ät järnrikt. En allsidig kost med tillräckligt mycket järn gör det lättare för kroppen att ersätta det du förlorar. Misstänker du blodbrist är det bättre att kontakta vården än att börja med tillskott på egen hand.
- Prova receptfria läkemedel. Tranexamsyra eller ibuprofen under de rikligaste dagarna, enligt bipacksedeln.
När ska du söka vård och var hittar du hjälp nära dig?
Många lever länge med rikliga blödningar och tror att det är normalt för just dem. Påverkar mensen din vardag är det värt att söka hjälp, för det finns behandling som fungerar.
Kontakta en vårdcentral, barnmorskemottagning eller gynekologisk mottagning om:
- du blöder i mer än 7 dagar
- du blöder igenom dina skydd eller behöver dubbla skydd
- det kommer stora klumpar i blödningen
- du känner dig trött, yr eller andfådd under och efter mensen
- din mens har blivit tydligt rikligare än tidigare
- du ställer in aktiviteter eller stannar hemma på grund av mensen
Går du i grundskolan eller på gymnasiet kan du vända dig till elevhälsan eller en ungdomsmottagning. Är du gravid, eller kan vara gravid, och blöder kraftigt ska du kontakta vården direkt. Behöver du hjälp att bedöma dina symtom eller hitta en mottagning nära dig kan du ringa 1177. Den här artikeln ersätter inte en bedömning i vården.
