Myom är godartade knutor av muskelvävnad som växer i eller på livmodern. De är mycket vanliga: nästan hälften av alla som har en livmoder får myom någon gång, och de blir vanligare ju närmare klimakteriet du kommer. De flesta myom ger inga symtom alls och upptäcks av en slump vid en gynekologisk undersökning. Andra ger riklig mens, smärta eller en tryckkänsla i nedre delen av magen, och då finns det flera sorters behandling att välja mellan.
Vad är myom?
Ett myom är en godartad tumör som bildas i livmoderns muskelvägg. Ordet tumör låter skrämmande, men det betyder bara en knuta eller svulst. Myom är inte cancer och sprider sig inte till andra delar av kroppen.
Myomen är oftast runda och kan vara allt från några millimeter till flera centimeter stora. Du kan ha ett enda myom eller många samtidigt. Var de sitter avgör vilka besvär de ger:
| Var myomet sitter | Vad det kan orsaka |
|---|---|
| Utanpå livmodern | Tryckkänsla mot blåsa och tarm om det blir stort |
| I livmoderns muskelvägg | Riklig mens, tryckkänsla, ibland svårare att bli gravid |
| Inne i livmoderhålan | Rikliga blödningar och störst påverkan på fertiliteten |
Vilka symtom ger myom?
De flesta som har myom märker ingenting. Vilka symtom du får beror på hur stora myomen är och var i livmodern de sitter. Vanligast är:
- Riklig mens: du blöder mycket och länge, ibland med stora klumpar.
- Smärta vid mens: mensvärken blir kraftigare än du är van vid.
- Tyngd- eller tryckkänsla i underlivet eller i nedre delen av magen.
Mindre vanliga symtom är ont i magen mellan menstruationerna, smärta vid samlag och att du behöver kissa ofta eftersom myomet trycker på urinblåsan. Stora myom kan också ge förstoppning.
Rikliga blödningar under lång tid tär på kroppens järnförråd. Är du trött, andfådd eller blek kan det vara järnbrist som är lätt att missa, och det är värt att kontrollera blodvärdet om du har riklig mens.
I mycket ovanliga fall kan blodtillförseln till ett myom plötsligt bli sämre. Det ger en hastig och kraftig smärta i nedre delen av magen och ska alltid bedömas av vården direkt.
Vad beror myom på?
Ett myom börjar med en förändring i en gen i en enda muskelcell i livmoderväggen. Cellen börjar dela sig och bildar så småningom en knuta. Varför det händer är inte helt klarlagt, men flera faktorer påverkar:
- Hormoner: östrogen och progesteron stimulerar myomen att växa. Därför är myom vanligast hos kvinnor i fertil ålder och krymper ofta efter klimakteriet.
- Ärftlighet: har din mamma eller syster haft myom ökar risken.
- Ålder: myom blir vanligare under åren före klimakteriet.
Du kan inte förebygga myom genom något du själv gör, och du har inte orsakat dem.
När ska du söka vård för myom?
Kontakta en vårdcentral eller gynekolog om du:
- har mycket ont eller blöder mycket när du har mens
- känner tyngd eller tryckkänsla i underlivet
- får mer ont djupt inne i magen än tidigare
- blöder mellan menstruationerna eller efter klimakteriet
Sök vård direkt om du plötsligt får kraftig smärta i magen, feber eller blöder så mycket att du känner dig yr och svag. Är du osäker kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Hur går utredningen till?
Läkaren börjar med att fråga om dina symtom och hur din mens ser ut. Sedan följer en gynekologisk undersökning, där läkaren känner på livmodern, och ett vaginalt ultraljud. Ultraljudet visar om du har myom, hur stora de är och var de sitter. Undersökningen ska inte göra ont, och du kan alltid be att få avbryta.
Ibland behövs en magnetkameraundersökning för att få en mer detaljerad bild, till exempel när det finns många myom eller inför en operation. Ett blodprov kan visa om blödningarna har gett blodbrist.
Vilken behandling finns för myom?
Små myom som inte ger besvär behöver ingen behandling. Ibland vill gynekologen göra kontroller för att se om myomen ändrar storlek. Vilken behandling du får beror på myomens storlek och läge, hur mycket besvär du har och om du vill bli gravid i framtiden.
Läkemedel som minskar blödningar och smärta
Det första steget är ofta att minska den rikliga mensen:
- Tranexamsyra finns receptfritt på apoteket och kan minska blödningen ordentligt under menstruationen.
- Antiinflammatoriska värktabletter lindrar mensvärken och minskar också blödningen något.
- Hormonspiral eller p-piller gör att du blöder mindre och får mindre ont.
- GnRH-antagonist i tablettform stänger tillfälligt av mensen. Läkemedlet innehåller även hormoner som skyddar skelettet och livmoderslemhinnan.
De här läkemedlen lindrar besvären men får inte myomet i sig att försvinna.
Läkemedel som krymper myomet
Med så kallade GnRH-agonister, som ges som nässpray eller spruta, kan du krympa myomet. Du hamnar då tillfälligt i ett konstgjort klimakterium och kan få svettningar, vallningar och humörsvängningar. Behandlingen används oftast under några månader inför en operation, eftersom ett mindre myom är lättare att operera bort.
Embolisering
Vid embolisering för läkaren in en tunn slang genom ett blodkärl i ljumsken och sprutar in små partiklar som stänger av blodtillförseln till myomet. Utan syre krymper myomet och kan försvinna helt. Du stannar på sjukhuset en till tre dagar, och det är vanligt att ha ont två till sju dagar efteråt. Metoden erbjuds bara i vissa regioner och används framför allt när du inte vill eller kan opereras.
Operation
En operation kan bli aktuell om du har stora myom som ger besvär, om myomet hindrar en graviditet eller om du får nya myom gång på gång. Det finns flera sätt att ta bort myomet:
- Titthålsoperation: läkaren opererar med kamera och små instrument genom några små hål i magen. Ibland görs i stället ett snitt på magen, beroende på myomens läge och storlek.
- Via slidan: myom inne i livmoderhålan kan skrapas bort med ett smalt rör som förs in genom livmoderhalsen.
- Mikrovågsbehandling: en nål förs in i myomet och värmer det så att det dör. Metoden görs bara på ett fåtal ställen och bara för den som inte vill ha fler barn.
Efter en titthålsoperation kan du oftast gå hem samma dag eller dagen efter, och sjukskrivningen brukar vara omkring två veckor. Efter ett snitt på magen blir återhämtningen längre. Som vid alla ingrepp finns risk för komplikationer, till exempel blödning eller infektion, och myomet kan komma tillbaka.
Ta bort hela livmodern
Har du flera stora myom och vet att du inte vill ha barn kan läkaren föreslå att hela livmodern tas bort, så kallad hysterektomi. Då kan inga nya myom bildas. Äggstockarna sitter kvar, så du fortsätter att ha ägglossning och egen hormonproduktion, men du får ingen mens. Hysterektomi är ett större ingrepp och görs bara när andra behandlingar inte räcker.
Myom och graviditet
Att ha myom behöver inte påverka vare sig en graviditet eller en förlossning, och de flesta med myom blir gravida utan problem. Det beror på hur stort myomet är och var det sitter. Myom inne i livmoderhålan kan göra det svårare att bli gravid och kan orsaka missfall, och då brukar de opereras bort innan du försöker.
Planerar du en graviditet och vet att du har myom är det bra att prata med en gynekolog i förväg. Har du opererats för myom i livmoderväggen brukar du rådas att vänta minst tre månader innan du försöker bli gravid, så att väggen hinner läka. Berätta också för barnmorskan på mödravården om operationen.
Myom och klimakteriet
Eftersom myom växer under påverkan av östrogen och gulkroppshormon brukar de krympa när hormonnivåerna sjunker i klimakteriet. Många som har haft besvär i fyrtioårsåldern märker att de försvinner efter den sista mensen. Är du nära klimakteriet kan det därför vara rimligt att vänta med en operation och lindra besvären med läkemedel under tiden.
Ett myom ska däremot inte växa efter klimakteriet. Gör det det, eller får du blödningar efter att mensen har upphört, ska du alltid låta en gynekolog undersöka dig.
Kan myom bli cancer?
Myom är godartade, och det bedöms som mycket osannolikt att ett myom förvandlas till cancer. Det finns en mycket ovanlig form av cancer i livmoderns muskelvägg som kan likna ett myom på ultraljud, och därför följer läkaren upp myom som växer snabbt eller växer efter klimakteriet. För de allra flesta är myom ett vanligt och ofarligt tillstånd, även när besvären är påfrestande.
När ska du kontakta vården?
Kontakta vårdcentral eller gynekolog om din mens är så riklig att den styr din vardag, om du har ont eller känner tryck i magen, eller om du har svårt att bli gravid. Sök vård direkt vid plötslig kraftig smärta, feber eller blödning som gör dig yr. Den här texten ger allmän information och ersätter inte en bedömning av vården.
