Oregelbunden mens betyder att mensen inte kommer med ungefär samma mellanrum varje månad. Den kan komma tidigt, sent, två gånger på en månad eller utebli helt. När menscykeln varierar mycket och är kortare än 21 dagar eller längre än 35 dagar kallas det oregelbunden mens. Det är vanligt någon gång i livet och beror oftast på stress, hormonella preventivmedel eller naturliga hormonförändringar, till exempel i tonåren och inför klimakteriet.
Ibland är en oregelbunden mens ett tecken på något som behöver utredas, som PCOS eller en sköldkörtelsjukdom. Därför är det bra att veta vilka orsaker som är ofarliga och när du ska söka vård.
Vad räknas som oregelbunden mens?
En menscykel räknas från första blödningsdagen till dagen innan nästa mens börjar. En cykel på 28 dagar brukar anges som genomsnitt, men längden skiljer sig mellan olika personer, och det är normalt att den varierar något från månad till månad. Det är alltså inte förändringen i sig som är avgörande, utan hur stor den är.
Oregelbunden mens kan se ut på flera sätt:
- Mensen kommer för ofta, till exempel två gånger på en månad. Det kallas ibland metrorragi.
- Mensen är försenad. Generellt räknas mensen som sen om det gått mer än fem dagar sedan den borde ha kommit.
- Mensen uteblir, en månad eller flera i rad. En utebliven mens kallas amenorré på läkarspråk.
- Mensen varierar i längd och mängd, så att blödningarna ibland är korta och lätta, ibland långa och rikliga.
Har du alltid haft en regelbunden mens och den plötsligt ändrar sig är det värt att fundera på vad som hänt i livet den senaste tiden.
Vanliga orsaker till oregelbunden eller utebliven mens
Mensen styrs av ett samspel mellan hjärnan, äggstockarna och hormonerna östrogen och progesteron. När något rubbar balansen påverkas ägglossningen, och då ändras också när mensen kommer. Här är de vanligaste orsakerna.
Preventivmedel med hormoner
Hormonella preventivmedel tar bort ägglossningen och därmed den vanliga menscykeln. Det är vanligt att få oregelbundna småblödningar när du använder dem. En sådan blödning kallas genombrottsblödning och består inte av mensblod. Preventivmedel som kan påverka ägglossningen är minipiller och mellanpiller, p-piller med både östrogen och gestagen, hormonspiral, p-stav, p-spruta och p-ring. Med en hormonspiral eller p-stav slutar en del att blöda helt.
PCOS
Vid polycystiskt ovarialsyndrom, PCOS, har kroppen en ökad mängd manliga könshormoner som testosteron. Ägglossningen sker då mer sällan eller uteblir, och det kan gå lång tid mellan mensen. PCOS kan också ge mer hår på kroppen, akne och göra det svårare att bli gravid. Läs mer om tecknen på PCOS. Kommer mensen mer sällan än var tredje månad behöver du behandling, till exempel med gulkroppshormon.
Stress och miljöombyte
Långvarig stress höjer nivån av kortisol, och det kan störa signalerna mellan hjärnan och äggstockarna. Mensen kan då bli försenad, komma oftare eller utebli. Det behöver inte handla om stora kriser: en resa, ett nytt jobb, en ny skola eller en flytt räcker för att menscykeln ska tappa takten. Märker du att pressen sitter i länge kan det vara värt att läsa om stress som inte släpper.
Viktförändringar, ätstörningar och hård träning
Sjukdomar, viktförändringar och ätstörningar kan påverka hormonerna så att mensen kommer för ofta, för sällan eller inte alls. Väger du för lite får kroppen svårt att bilda östrogen, och då kan ägglossningen och mensen utebli. Även en stor viktuppgång kan rubba menscykeln. Hård träning i kombination med för lite energi ger samma effekt, och det är vanligt inom idrotter där vikten påverkar prestationen.
Sköldkörteln
Både underfunktion och överfunktion i sköldkörteln kan göra mensen oregelbunden. Vid hypotyreos kan mensen bli längre och kraftigare, och ibland utebli. Vid överfunktion kan blödningarna i stället bli kortare och lättare eller utebli helt.
Pubertet och tonår
Efter den första mensen tar det ofta tid innan hormonerna och ägglossningen hittar sin rytm. Det är normalt att det kan dröja ett halvår lika väl som två veckor till nästa mens under de första åren.
Förklimakteriet och klimakteriet
Efter 40 års ålder är det vanligt att mensen börjar komma oregelbundet. Det beror på att produktionen av östrogen och progesteron minskar och hormonbalansen ändras inför klimakteriet. Perioden kallas förklimakteriet och kan pågå i flera år. Mensen kan komma tätare, mer sällan eller bli rikligare innan den till slut upphör. Vår guide klimakteriet steg för steg går igenom hela förloppet.
Graviditet, förlossning och amning
En graviditet är den naturliga orsaken till utebliven mens. Efter en förlossning tar det tid innan menscykeln kommer igång igen, och amning kan göra att mensen dröjer eller blir oregelbunden.
Myom och polyper
Godartade förändringar i livmodern, som myom och polyper, kan ge oregelbundna blödningar och oväntade blödningar mellan menstruationerna.
Varför kommer mensen för tidigt?
En mens som kommer några dagar tidigt är oftast inget att oroa sig för, eftersom cykelns längd varierar något. Kommer det en blödning långt före väntad mens kan det i stället vara en mellanblödning. Vanliga orsaker till tidig mens eller blödning mitt i cykeln är:
- en lätt blödning vid ägglossningen
- hormonella förändringar i puberteten eller förklimakteriet
- stress
- hormonella preventivmedel som p-piller, p-ring eller hormonspiral
- en infektion eller andra läkemedel
Oregelbunden mens och graviditet
Har mensen inte kommit och du kan ha blivit gravid ska du göra ett graviditetstest så snart som möjligt. Ett graviditetstest från apoteket ger ett mycket säkert svar. Du kan också testa dig gratis på en mödravårdsmottagning eller en ungdomsmottagning.
Är testet negativt och mensen fortsätter att utebli kan du göra ett nytt test om några dagar. Är du säker på att du inte är gravid är det någon av de andra orsakerna ovan som påverkar menscykeln.
Har du oregelbunden mens och vill bli gravid kan det vara svårare att veta när du har ägglossning. Försöker du bli gravid i flera månader utan att lyckas är det bra att söka vård, särskilt om du är över 35 år.
Så håller du koll på din menscykel
Det enklaste sättet att se om mensen är regelbunden är att skriva upp datumen. Använd en kalender, mobilens anteckningar eller en mensapp och notera:
- vilken dag mensen börjar och hur många dagar du blöder
- om blödningen är lätt eller riklig
- blödningar som kommer mellan menstruationerna
- annat som hänt, som stress, resor, sjukdom eller ett nytt preventivmedel
Efter några månader ser du ditt eget mönster och märker snabbare om mensen är försenad eller uteblir. Anteckningarna är också ett bra underlag om du söker vård.
Behandling av oregelbunden eller utebliven mens
Vilken behandling som hjälper beror helt på orsaken.
- Stress eller miljöombyte: du behöver oftast ingen behandling. Mensen brukar komma tillbaka när det blir lugnare, men det kan vara bra att prata med någon om stressen.
- Vill du ha en mer förutsägbar mens: preventivmedel med hormoner, som p-piller, p-ring eller p-plåster, ger mer regelbundna blödningar eller gör att du inte blöder alls.
- Viktförändringar: orsaken kan behöva utredas, eftersom en stor viktuppgång eller viktminskning kan vara symtom på en sjukdom. Du kan också behöva stöd för att komma tillrätta med vikten.
- PCOS och sköldkörtelsjukdom: behandlas i vården utifrån diagnosen.
- Vill du bli gravid: det finns olika behandlingar beroende på vad som gör det svårt att bli gravid.
När ska du söka vård för oregelbunden mens?
Det är ofta inte bråttom. Kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om:
- du har haft oregelbunden mens under flera månader och besväras av det
- du är under 45 år, mensen inte har kommit de senaste sex månaderna och du vet att du inte är gravid
- du får en blödning som liknar mens trots att du har kommit i klimakteriet och inte haft mens på minst ett år
- du har oregelbunden mens och har försökt bli gravid i flera månader, särskilt om du är över 35 år
Går du i grundskolan eller på gymnasiet kan du vända dig till elevhälsan eller en ungdomsmottagning. Behöver du hjälp att bedöma var du ska söka vård kan du ringa 1177. Den här artikeln ersätter inte en bedömning i vården.
