Kondylom är vårtor i underlivet som orsakas av humant papillomvirus, HPV. Vårtorna kallas också könsvårtor och sitter på eller runt könsorganen och ändtarmsöppningen. Kondylom är ofarligt för den som i övrigt är frisk, och de flesta blir av med vårtorna av sig själva, även om det kan ta tid. Finns det besvär går vårtorna att behandla med en receptbelagd lösning eller kräm, eller tas bort av en läkare.
Det är vanligt att bli orolig när man upptäcker något nytt i underlivet. Här går vi igenom hur kondylom ser ut, hur smittan sprids och vad du kan göra.
Vad är kondylom och vad orsakas det av?
Kondylom orsakas av HPV, en grupp virus med mer än 200 olika typer enligt Folkhälsomyndigheten. Kondylom orsakas framför allt av HPV-typerna 6 och 11, som räknas som lågrisktyper. Andra HPV-typer ger vanliga vårtor på händer och fötter, och några typer kan leda till cellförändringar och cancer.
HPV-infektion är den vanligaste sexuellt överförbara infektionen i världen. De flesta människor får någon typ av HPV någon gång i livet, men långt ifrån alla får synliga vårtor. Hos de flesta läker infektionen av sig själv.
Kondylom är vanligast hos yngre men kan ses i alla åldrar. Sedan vaccination mot HPV infördes har antalet fall minskat tydligt hos unga.
Hur ser kondylom ut? Symtom att känna igen
Det vanligaste symtomet är vårtor. Enligt 1177 är vårtorna oftast flikiga eller rundade och lätt upphöjda. De kan ha samma färg som din hud men också vara rosa, vitaktiga, röda eller bruna. Ofta finns flera samtidigt, och ibland sitter de så tätt att de ser ut som en enda större utväxt.
Hos kvinnor kan kondylom sitta på hela vulva, i slidöppningen, runt urinrörsmynningen och runt anus. De kan också finnas inne i slidan och på livmodertappen, och då syns de inte utan undersökning.
De flesta har inga fysiska besvär, men en del får:
- klåda eller sveda
- små blödningar från vårtorna
- besvär vid samlag
- skav eller problem med att kissa
Det finns också så kallade platta kondylom, där slemhinnan är förändrad av viruset utan att några synliga vårtor finns. De kan ge irritation, sveda och små sprickor. Liknande besvär kan ha andra orsaker, till exempel svamp i underlivet eller ett överkänsligt område runt slidöppningen som vid vestibulit.
Tänk på att lite flikig slemhinna i slidöppningen och små slemhinnefärgade knottror på insidan av de inre blygdläpparna är helt normalt och inte kondylom.
Hur smittar kondylom, och hur undviker du att sprida smittan?
Kondylom smittar genom sex, via kontakt mellan hud och slemhinna. Smittan är ganska lätt att få, och viruset kan föras vidare även när det inte finns några synliga vårtor.
Inkubationstiden, alltså tiden från smitta till vårtor, är enligt Folkhälsomyndigheten omkring två till tre månader. Den kan också vara betydligt längre, ibland upp till ett år eller mer. Därför går det ofta inte att veta när eller av vem du smittades.
Kondom ger ett skydd mot kondylom, men det är inte hundraprocentigt eftersom kondomen inte täcker alla ytor där viruset kan finnas. Använd ändå kondom med en ny partner, även efter avslutad behandling. Har du en fast partner sedan tidigare har smittan som regel redan delats, och kondylom ingår inte i smittskyddslagen. Du behöver alltså inte smittspåra.
Det bästa skyddet är att vaccinera sig. Vaccinet Gardasil 9 skyddar mot nio HPV-typer, bland annat de som orsakar kondylom. HPV-vaccinet ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet och erbjuds i årskurs 5, och det är kostnadsfritt upp till 18 års ålder. Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination till och med 26 års ålder. Är du äldre kan du behöva betala själv.
Vad händer i kroppen vid en HPV-infektion?
Viruset infekterar huden och slemhinnan i underlivet. Ofta ligger infektionen latent, utan tecken, och kroppens immunförsvar tar så småningom hand om den. Hur lång tid det tar varierar mycket. Enligt Sesams kunskapsstöd har omkring 90 procent läkt ut efter ett och ett halvt till två år.
När immunförsvaret är nedsatt, till exempel under en graviditet, vid sjukdom eller av vissa läkemedel, kan det bildas fler och större vårtor.
Utredning: hur ställs diagnosen?
Det typiska kondylomet är lätt att känna igen, och läkaren ställer oftast diagnosen genom att titta. Det finns inget blodprov eller annat prov som visar om du bär på viruset. Är förändringen oklar kan läkaren ta ett litet vävnadsprov under lokalbedövning.
Vid besöket är det viktigt att du också testar dig för andra könssjukdomar, framför allt klamydia. Det kan göras på samma gång.
Behandling av kondylom
Behandling behövs inte alltid. Vårtorna kan behandlas om de ger klåda, sveda, blödningar eller andra besvär, eller om du upplever dem som psykiskt jobbiga. Ingen behandling tar bort själva viruset, bara vårtorna, så det är vanligt att nya vårtor kommer tillbaka.
Läkemedel du använder själv:
- Podofyllotoxin är vanligen förstahandsval. Du penslar lösningen eller smörjer krämen på vårtorna två gånger om dagen i tre dagar, gör uppehåll i 4–7 dagar och upprepar vid behov. Det kan behövas upp till 3–4 omgångar. Behandlingen kan ge sveda, rodnad och små sår, och den får inte användas om du är gravid eller planerar graviditet.
- Imikvimod är en kräm som påverkar immunförsvaret. Den smörjs på tre kvällar i veckan och tvättas bort efter 6–10 timmar, i högst fyra månader.
Kirurgisk behandling hos läkare:
| Metod | Så går det till |
|---|---|
| Frysning (kryobehandling) | Vårtan fryses bort |
| Diatermi | Vårtan bränns bort med stark värme |
| Laser | Vårtan tas bort med laserstråle |
| Sax eller kniv | Vårtan klipps eller skärs bort |
Avstå från sex medan du behandlas med läkemedel och tills huden har läkt efter en kirurgisk behandling. De flesta blir bra eller bättre inom någon månad.
Kondylom och graviditet
Under graviditeten kan vårtorna bli fler och större, och de minskar ofta efter förlossningen. Behövs behandling under graviditet väljs en kirurgisk metod, eftersom krämerna och lösningarna inte ska användas. Viruset kan överföras till barnet vid förlossningen, men det är ovanligt att barnet får besvär.
Komplikationer: kan kondylom leda till cancer?
Den vanligaste oron är cancer, men för den som är frisk i övrigt ger kondylom mycket sällan komplikationer. HPV-typerna 16 och 18 orsakar omkring 70 procent av alla fall av livmoderhalscancer, och det är inte de typer som vanligen ger kondylom.
Du behöver inte gå på extra kontroller för att du har haft kondylom. Det räcker att ta cellprov när du blir kallad till gynekologisk cellprovskontroll, vilket sker från 23 års ålder. Visar provet cellförändringar blir du undersökt vidare. Blöder du efter samlag eller mellan menstruationerna bör du ändå söka vård, se mer om mellanblödning.
När ska du söka vård?
Kontakta en vårdcentral, en hud- och könsmottagning eller en mottagning för sex och samlevnad om du tror att du har kondylom. Är du under 25 år kan du oftast vända dig till en ungdomsmottagning. Sök också vård om:
- vårtorna blöder, gör ont eller ger besvär när du kissar
- du har klåda, sveda eller förändrade flytningar som inte går över
- du är gravid och har vårtor i underlivet
- du vill testa dig för andra könssjukdomar
Har du en fast partner med kondylom och inga egna symtom behöver du inte söka vård. Ring 1177 om du behöver råd om var du ska vända dig. Den här artikeln ersätter inte en bedömning i vården.
