PMS står för premenstruellt syndrom och innebär att humöret förändras och att kroppen får andra besvär dagarna före mens. Typiskt är irritation, nedstämdhet, trötthet, svullnad och ömma bröst, som släpper när mensen kommer. PMS är mycket vanligt och kräver oftast ingen behandling med läkemedel. Är de psykiska symtomen så svåra att de påverkar arbete och relationer kan det i stället handla om PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom, som går att behandla med god effekt.
Vad är PMS?
PMS är ett samlingsnamn för fysiska och psykiska symtom som kommer tillbaka i samma fas av menscykeln, månad efter månad. Besvären hör till cykelns andra halva, efter ägglossningen, och brukar vara som värst några dagar före blödningen. Vilka symtom du får och hur starka de är kan variera både mellan personer och från en cykel till nästa. Stress förvärrar ofta besvären.
Vanliga symtom vid PMS
Vid PMS kan du få ett eller flera av de här symtomen:
- irritation och lättretlighet
- oro eller ångest
- snabba humörsvängningar
- nedstämdhet och mindre lust att göra saker
- trötthet och mindre energi
- svårt att sova eller ökat sömnbehov
- en känsla av att allt blir för mycket
- svullnad, spänningar i brösten och huvudvärk
- större aptit och sötsug
Symtomen kan börja upp till en vecka före mens, hos en del redan vid ägglossningen.
PMS eller PMDS: när blir besvären svårare?
PMDS är den svåra formen av PMS. Symtomen vid PMDS är främst psykiska och kan vara lika starka som vid depression eller ångest. Skillnaden är att de avtar när mensen kommer och oftast är helt borta efter mensen.
För diagnosen PMDS ska minst fem av symtomen i listan ovan stämma, och ett av dem ska vara bland de fyra översta: irritation, oro, humörsvängningar eller nedstämdhet. Besvären ska dessutom tydligt påverka relationer, socialt liv och arbete eller studier. Kriterierna kommer från DSM-5, den diagnosmanual som vården använder.
| PMS | PMDS | |
|---|---|---|
| Typiska besvär | Blandat fysiska och psykiska | Främst psykiska, uttalade |
| Påverkan på vardagen | Märkbar men hanterbar | Påtaglig: arbete, relationer, socialt liv |
| Behandling | Oftast egenvård | Ofta läkemedel, till exempel SSRI |
Varför får man PMS? Det här händer i kroppen
Exakt varför vissa får PMS är okänt. Forskarna tror att det handlar om en känslighet för de ämnen som bildas när hormonet progesteron bryts ner. Progesteron ökar efter ägglossningen och sjunker igen ungefär två veckor senare om du inte blir gravid.
Hormonnivåerna hos kvinnor med PMS eller PMDS skiljer sig inte från hos andra, det är hjärnans reaktion på de normala hormonella svängningarna som skiljer sig. Förklaringar som “östrogendominans” eller “progesteronbrist” saknar vetenskaplig grund. Eftersom besvären kräver ägglossning försvinner de under graviditet och efter klimakteriet. Läs mer om hur hormonerna förändras under övergångsåren i klimakteriet.
Hur vanligt är PMS?
Enligt Läkemedelsboken har ungefär 75 procent av kvinnor i fertil ålder någon form av premenstruella besvär, och 15 till 20 procent har symtom som påverkar det dagliga livet. PMDS drabbar mellan tre och fem procent av dem som har regelbunden mens, enligt 1177. Besvären kan börja redan i tonåren men är vanligast efter 30.
Första steget: hitta mönstret med en symtomdagbok
Eftersom PMS kommer regelbundet hjälper det att se när besvären dyker upp. Skriv ner dag för dag hur du mår under minst två menscykler, på papper eller i en app. Det gör det lättare att förbereda sig och att berätta för de närmaste vad som händer.
Dagboken är också det vården utgår från när diagnosen ställs. Den visar om symtomen verkligen följer cykeln eller finns kvar hela månaden. Depression, ångest, hypotyreos och utmattning kan nämligen misstas för PMS, och vid en depression blir besvären ofta bara sämre före mens utan att försvinna efteråt.
Det här hjälper mot PMS i vardagen
Lindriga besvär blir ofta bättre av samma saker som hjälper kroppen att varva ner:
- Rör på dig. Fysisk aktivitet lindrar symtomen, även regelbundna promenader räknas.
- Dra ner på stressen. Yoga, mindfulness eller andra sätt att slappna av. Märker du att stressen inte släpper ens efter mensen kan det vara något annat än PMS.
- Sov tillräckligt. Sömnen påverkas av samma hormoner, och sömn och hormoner hänger ihop genom livets olika faser.
- Ät regelbundet. Regelbundna måltider kan dämpa sötsuget.
Behandlingar vid PMS och PMDS som fungerar
Räcker inte egenvården finns flera behandlingar. Vilken som passar bäst varierar, och du kan behöva testa dig fram.
- SSRI-läkemedel. Vid svår PMS och PMDS har SSRI god effekt på humörsymtomen. Behandlingen är cyklisk: du tar läkemedlet från en till två veckor före mens fram till blödningen. Effekten kommer redan efter några dagar, vilket skiljer sig från behandling av depression. Escitalopram är det enda läkemedlet med PMS och PMDS som godkänd indikation, men erfarenheten är att alla SSRI fungerar.
- P-piller med drospirenon. Kombinerade p-piller som stoppar ägglossningen kan hjälpa, framför allt de som innehåller gestagenet drospirenon. De tas gärna kontinuerligt för att jämna ut svängningarna. Andra hormonella preventivmedel kan i stället förvärra besvären.
- Kognitiv beteendeterapi. KBT kan ha god effekt, ensamt eller tillsammans med annan behandling.
- Andra läkemedel. Spironolakton kan prövas, och om inget annat hjälper kan läkaren stänga av ägglossningen helt med hormonbehandling, då ofta med tillägg av östrogen för att skydda skelettet.
Uppföljning av behandlingen brukar ske efter ungefär tre månader.
När ska du söka hjälp?
Kontakta en vårdcentral, ungdomsmottagning eller barnmorskemottagning om din PMS påverkar vardagen, relationerna eller jobbet, eller om egenvården inte räcker. Ta gärna med symtomdagboken. Har du mycket ont vid mens kan det också vara värt att utreda andra orsaker. Får du tankar på att skada dig själv eller inte vilja leva, sök vård samma dag eller ring 1177. Vid akut fara, ring 112.
