Hypotyreos innebär att sköldkörteln bildar för lite hormon. Tillståndet kallas också underfunktion av sköldkörteln eller låg ämnesomsättning. Sköldkörtelhormonet styr hur snabbt kroppen omvandlar näring till energi, så när nivån sjunker går det mesta på lågvarv: du blir trött, fryser lätt och får svårt att koncentrera dig. Besvären behandlas med tabletter som ersätter det hormon kroppen saknar.
Enligt Sköldkörtelförbundet är hypotyreos den vanligaste formen av sköldkörtelsjukdom i Sverige. Under 2024 behandlades nära en halv miljon svenskar med sköldkörtelhormon, och 82 procent av dem var kvinnor. Förbundet uppger att cirka 80–90 procent av dem med rätt diagnos och individuellt anpassad behandling kan leva med god livskvalitet.
Vad är underfunktion av sköldkörteln och hur påverkar den kroppen?
Sköldkörteln är en fjärilsformad körtel på framsidan av halsen, strax under struphuvudet. Den bildar framför allt två hormoner, tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3), som påverkar energinivå, kroppstemperatur, hjärtfrekvens och matsmältning. Hypofysen i hjärnan styr körteln med hjälp av TSH, tyreoideastimulerande hormon. Bildas för lite sköldkörtelhormon svarar hypofysen med att skicka ut mer TSH, och därför är ett förhöjt TSH det första och viktigaste tecknet på primär hypotyreos.
Motsatsen kallas hypertyreos, överfunktion, där sköldkörteln bildar för mycket hormon. Symtomen är då nästan spegelvända: hjärtklappning, svettningar och oro i stället för frusenhet och trötthet.
Symtom och kliniska tecken på hypotyreos
Symtomen kommer ofta långsamt under flera månader och kan skilja sig mycket från person till person. Många av dem är vanliga besvär som har andra förklaringar, och det är lätt att vänja sig vid dem, särskilt om de är svaga i början. Enligt 1177 märks ofta först något av följande:
- Trötthet och kraftlöshet, så att du orkar mindre än tidigare.
- Frusenhet, även när andra runt dig har det varmt.
- Nedstämdhet och svårt att koncentrera sig eller minnas saker.
Efter en tid kan flera symtom tillkomma:
- Torr hud och torrt hår, ibland håravfall och sköra naglar.
- Förstoppning och viktuppgång.
- Muskel- och ledvärk, långsam puls och heshet.
- Svullnad i ansiktet, särskilt runt ögonen.
- Menstruationsrubbningar, som oregelbundna, rikligare eller mer sällsynta blödningar, samt minskad sexlust.
Ibland växer sköldkörteln, en så kallad struma, och då kan du känna ett ökat tryck mot halsen. Du behöver inte ha alla symtom. Många har bara några få, och just därför dröjer diagnosen ofta. Trötthet och frusenhet är också klassiska tecken på järnbrist hos kvinnor, och nedstämdhet och dålig koncentration kan lika gärna höra ihop med stress som inte släpper. Ett blodprov är det enda sättet att veta vad det handlar om.
Orsaker: varför får man hypotyreos?
Det finns flera olika orsaker, och att förstå vilken det är hjälper vården att anpassa behandlingen.
- Autoimmun sköldkörtelinflammation. Den vanligaste orsaken är Hashimotos tyreoidit. Immunförsvaret bildar antikroppar som angriper sköldkörteln, och när körteln skadas kan den inte längre bilda tillräckligt med hormon. Varför immunförsvaret reagerar så är fortfarande oklart. Autoimmun hypotyreos förekommer ibland tillsammans med andra autoimmuna sjukdomar, som Addisons sjukdom, celiaki, atrofisk gastrit och diabetes typ 1.
- Jodbrist. Globalt är jodbrist den vanligaste orsaken, men i Sverige är den ovanlig. Bland dem som kan få brist finns personer som äter vegansk kost utan joderat salt. Även ett mycket högt jodintag kan påverka sköldkörteln negativt.
- Tidigare behandling. Radioaktiv jod eller operation av sköldkörteln, och strålning mot halsen, kan leda till hypotyreos.
- Läkemedel. Litium, amiodaron, interferon och tyreostatika är exempel på läkemedel som kan påverka sköldkörteln.
- Medfödd hypotyreos. Ungefär ett av 3 000 nyfödda barn drabbas, oftast för att sköldkörteln saknas eller är ofullständigt utvecklad. Alla nyfödda screenas för sjukdomen i Sverige sedan början av 1980-talet.
- Central hypotyreos. Felet sitter i hypofysen eller hypotalamus och inte i själva körteln, till exempel efter en hjärnskada eller en oftast godartad hypofystumör.
Vem drabbas av hypotyreos? Bakgrund och riskgrupper
Enligt Internetmedicin drabbas 2–3 procent av alla kvinnor av primär hypotyreos, och kvinnor insjuknar 5–10 gånger oftare än män. Risken ökar med stigande ålder och om sköldkörtelsjukdom finns i släkten. VISS, beslutsstödet för primärvården, anger att ungefär 4 procent av personer över 50 år har hypotyreos.
Sjukdomen är särskilt vanlig under och efter klimakteriet, och därför kan symtom som trötthet, frusenhet, nedstämdhet och oregelbundna blödningar vara svåra att skilja från övergångsårens vanliga besvär. Även efter en förlossning är risken förhöjd. Sköldkörteln kan då reagera med en övergående inflammation, postpartumtyreoidit, som ibland går över av sig själv men ibland behöver behandlas.
Utredning och diagnos: TSH, fritt T4 och TPO-antikroppar
Vid ett läkarbesök får du berätta om symtomen och om någon nära släkting har en sköldkörtelsjukdom. Läkaren känner på sköldkörteln och tar blodprov för att mäta TSH och sköldkörtelhormon. Diagnosen ställs utifrån den kliniska bilden tillsammans med provsvaren.
| Form | TSH | Fritt T4 | Vad det innebär |
|---|---|---|---|
| Manifest hypotyreos | Förhöjt | Sänkt | Tydlig hormonbrist, behandling är aktuell |
| Subklinisk hypotyreos | Förhöjt | Normalt | Tidigt, mildare stadium, ofta få symtom |
| Central hypotyreos | Oftast normalt eller lågt | Lågt | Felet sitter i hypofysen eller hypotalamus |
Ibland tas även prov på TPO-antikroppar, som visar om sjukdomen är autoimmun. De finns hos cirka 90 procent av dem med hypotyreos, men också hos 10–15 procent av friska kvinnor. Antikropparna stödjer alltså diagnosen men är inte sjukdomsframkallande i sig.
Ett förhöjt TSH-värde betyder inte alltid hypotyreos. Läkartidningen skriver att TSH-stegringen vid subklinisk hypotyreos i flera studier har visat sig vara övergående hos omkring 60 procent, och ett tillfälligt förhöjt värde kan också ses vid annan sjukdom, som en infektion. Därför tas provet oftast om, enligt VISS efter 4–6 veckor om du har symtom och efter tre månader om du inte har det. Vid ett kraftigt förhöjt TSH över 10 kontrolleras det däremot omgående. Tar du tillskott med biotin bör du nämna det, eftersom höga doser kan ge felaktiga TSH- och T4-svar.
Är sköldkörteln förstorad kan du få en remiss till fler undersökningar.
Behandling av hypotyreos med levotyroxin
Hypotyreos behandlas i första hand med levotyroxin, ett syntetiskt T4 i tablettform som säljs under namn som Levaxin, Euthyrox och Striroxin. Läkemedlet ersätter det hormon kroppen saknar. De flesta behöver ta det resten av livet, och de allra flesta mår bra med behandling.
Du börjar oftast på en låg dos, till exempel 25–50 mikrogram per dag, som sedan höjs stegvis. Det görs för att kroppen, som kan ha varit utan tillräckligt med hormon länge, ska hinna vänja sig. Symtomen minskar oftast efter några veckors behandling, men ibland kan det ta upp till ett år innan du mår bra.
Hur du tar tabletten påverkar hur mycket som tas upp i kroppen:
- Ta den fastande på morgonen, ungefär 30 minuter före frukost, eller på kvällen 2–3 timmar efter senaste måltiden.
- Ta den på samma sätt varje dag, så att upptaget blir jämnt och provsvaren tillförlitliga.
- Järn, kalcium, syrahämmande medel (antacida) och många kosttillskott minskar upptaget. Ta dem vid en annan tidpunkt, minst fyra timmar från levotyroxinet.
Ändra aldrig dosen på egen hand. För hög dos kan ge symtom som liknar dem vid hypertyreos, och för låg dos ger kvarstående besvär.
Uppföljning och kommunikation med vården: rätt dos över tid
Behandlingen justeras efter provsvar och hur du mår. Efter en dosändring kontrolleras TSH oftast igen efter 4–8 veckor, och så länge dosen finjusteras behövs täta kontroller. När du är välinställd räcker det enligt vårdens kunskapsstöd ofta med ett prov om året. Dosen kan behöva ändras med åren, eftersom ämnesomsättningen och hormonhalterna förändras när kroppen åldras. Målet är att TSH ligger inom referensområdet, och det är TSH som i första hand styr dosen.
Hypotyreos och graviditet
Har du hypotyreos och planerar att bli gravid, eller är gravid, ska du berätta det för din läkare. Under en graviditet behöver dosen ofta höjas, och den sänks igen efter förlossningen. Du får också lämna blodprov oftare under graviditeten och när du ammar.
Behandlad hypotyreos gör det inte svårare att bli gravid. Obehandlad kan sjukdomen däremot göra det svårare, och låga hormonhalter under graviditet kan påverka fostrets utveckling och öka risken för missfall. Av det skälet rekommenderar 1177 att du väntar med att försöka bli gravid tills hormonhalterna ligger på en bra nivå. Är du gravid eller ammar behöver kroppen dessutom mer jod, så salt med jod är extra viktigt då.
Komplikationer om hypotyreos inte behandlas
Obehandlad kan hypotyreos med tiden ge fler och tydligare besvär. Vid subklinisk hypotyreos med TPO-antikroppar har cirka 4 procent per år beräknats gå vidare till manifest sjukdom, och därför följs tillståndet upp även om du inte har några tydliga symtom. Obehandlad hypotyreos kan dessutom göra det svårare att bli gravid.
I ovanliga fall, vid mycket låga halter av sköldkörtelhormon under lång tid, kan du få låg puls, låg kroppstemperatur och bli omtöcknad. Då behövs vård på sjukhus. Det är ovanligt, eftersom symtomen märks successivt och de flesta söker vård i god tid.
Kvarstående symtom trots behandling: när hälsotillståndet inte blir bättre
Ungefär 10–20 procent har enligt Sköldkörtelförbundet kvarstående symtom trots till synes välinställd behandling, som trötthet, hjärndimma och nedstämdhet. Då är det värt att låta läkaren utreda om något annat bidrar, till exempel järnbrist, dålig sömn i takt med hormonerna eller andra sjukdomar. I vissa fall kan läkaren överväga tillägg av T3-preparatet liotyronin, men det avgörs individuellt.
Kan man förebygga hypotyreos?
Oftast beror hypotyreos på en inflammation i sköldkörteln, och den går inte att förebygga. Däremot kan du undvika jodbrist genom att använda salt med jod. Äter du en kost med lite jod, till exempel som vegan eller om du inte äter fisk och mejeriprodukter, kan ett jodtillskott vara aktuellt, men prata med vården först. Ett högt jodintag kan också påverka sköldkörteln negativt.
Vad säger forskningen om överbehandling?
Läkartidningen noterar i en genomgång av senare års forskning att förskrivningen av levotyroxin ökade med 48 procent under tolv år fram till 2017, sannolikt mest vid lindrigare former. Samtidigt sprids myter om diagnos, behandling och förväntade effekter på sociala medier. Nationella riktlinjer för när lindrig hypotyreos ska behandlas saknas i Sverige, och det är ett skäl till att utredningen ska vara noggrann och att behandlingen följs upp. Det är inget skäl att sluta ta sina tabletter på eget bevåg.
Mer information om hypotyreos
Sköldkörtelförbundet samlar information om hypotyreos och de andra sköldkörtelsjukdomarna, och 1177 Vårdguiden har en översikt över sköldkörtelns underfunktion med vägledning om när du ska söka vård.
Vanliga frågor om hypotyreos
Är hypotyreos farligt?
Behandlad hypotyreos är sällan farlig, och de allra flesta mår bra med rätt dos levotyroxin. Obehandlad kan sjukdomen ge allt mer uttalade besvär, och i ovanliga fall behövs vård på sjukhus.
Kan hypotyreos gå över av sig själv?
Ibland, till exempel när en övergående sköldkörtelinflammation som postpartumtyreoidit läker ut. Vid den vanliga autoimmuna formen behöver de flesta däremot ta läkemedel resten av livet.
Går man upp i vikt av hypotyreos?
Viktuppgång är ett av de vanliga symtomen eftersom ämnesomsättningen går långsammare. Hur stor effekten blir varierar mycket, och behandlingen är inte en metod för att gå ner i vikt.
Vad är skillnaden mellan hypotyreos och hypertyreos?
Vid hypotyreos bildar sköldkörteln för lite hormon och kroppen går på lågvarv. Vid hypertyreos bildas för mycket hormon, vilket i stället kan ge hjärtklappning, svettningar och oro.
När ska du söka vård?
Kontakta vårdcentralen om du misstänker hypotyreos, särskilt om du har flera av symtomen ovan, om de kommer smygande och inte går över, eller om du har sköldkörtelsjukdom i släkten. Många mottagningar går att kontakta via inloggning, och du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Har du redan diagnosen och blir sämre trots medicinering, eller planerar en graviditet, ska du också höra av dig. Sök akut vård om du blir mycket trött och frusen och samtidigt får låg puls eller blir omtöcknad. Den här texten ersätter inte en läkarbedömning.
