Lipödem är ett kroniskt tillstånd som ger en symmetrisk, smärtsam fettansamling på höfter, lår och underben, ibland även armarna. Fettet sitter oproportionerligt i förhållande till resten av kroppen, känns ömt vid tryck och ger lätt blåmärken, medan händer och fötter aldrig påverkas. Tillståndet drabbar i stort sett bara kvinnor och debuterar oftast i samband med stora hormonella förändringar som pubertet, graviditet eller klimakteriet. Det finns ingen botande behandling, men kompression, fysisk aktivitet och i vissa fall kirurgi kan lindra besvären betydligt.
Vad är lipödem och vilka drabbas?
Lipödem beskrevs första gången 1940 och räknas till gruppen fettvävssjukdomar tillsammans med bland annat Dercums sjukdom. Det är i praktiken uteslutande kvinnor som får diagnosen, och debuten sammanfaller ofta med perioder då kroppens hormonnivåer förändras kraftigt: pubertet, graviditet eller klimakteriet. Det talar för att kvinnliga könshormoner spelar en roll i hur sjukdomen uppstår, även om den exakta mekanismen inte är klarlagd.
Det finns ett ärftligt inslag, lipödem förekommer ofta hos flera kvinnor i samma familj, men exakt vilka gener som är inblandade återstår att visa. I den drabbade vävnaden syns en inflammatorisk process och en försvagad bindväv som gör att fettcellerna får ovanligt gott om utrymme att växa, vilket i sin tur påverkar de små blodkärlen och lymfkärlen i området.
Symtom på lipödem
Det mest utmärkande symtomet är att fettansamlingen sitter symmetriskt, lika på båda sidor av kroppen, och att den avslutas skarpt vid handleder och vrister utan att påverka händer eller fötter. Vanliga tecken:
- Smärta och ömhet i det drabbade området, ofta värre mot slutet av dagen.
- Lätt att få blåmärken, även vid mindre stötar.
- Tyngdkänsla och svullnad som kan öka under dagen och vid värme.
- Oproportionerlig kroppsform, där midja och överkropp är betydligt smalare än höfter och lår.
- Snabb trötthet i benen vid ansträngning.
Symtomen kan förvärras vid graviditet eller kirurgiska ingrepp, och en del upplever perioder av försämring följt av mer stabila skeden.
Typer och stadier av lipödem
Lipödem delas in efter var på kroppen fettvävnaden sitter:
- Typ 1: i stort sett bara på stjärten.
- Typ 2: stjärten och lårens ovansida ner till knäna.
- Typ 3: hela underkroppen från stjärt till anklarna, utan att fötterna påverkas.
- Typ 4: armarna, ibland hela vägen till handlederna.
- Typ 5: enbart vaderna.
Utöver typen bedöms också vävnadens stadium. I stadie 1 känns huden fortfarande len och normal, men vävnaden under har förtjockats. I stadie 2 får huden ett ojämnt, madrassliknande mönster. I stadie 3 har fettmassan blivit betydligt större med tydligt överhäng vid till exempel knän och överarmar, och rörligheten är ofta påverkad. Många stannar i stadie 1 under lång tid, medan andra utvecklar mer uttalade besvär.
Utredning och diagnos vid lipödem
Det finns i dag ingen specifik undersökning eller ett enskilt blodprov som kan bekräfta lipödem. Diagnosen ställs i stället kliniskt, genom en kroppsundersökning och en genomgång av symtom och sjukdomshistoria. Vårdpersonalen bedömer bland annat om fettvävnaden sitter symmetriskt, om händer och fötter är opåverkade och hur vävnaden reagerar vid tryck.
En viktig del av utredningen är att utesluta andra tillstånd med liknande bild, framför allt vanlig fetma och lymfödem, som beror på nedsatt lymfdränage snarare än fettansamling. De två tillstånden kan också förekomma tillsammans. Misstänker du lipödem är första steget att kontakta din vårdcentral eller en eventuell lipödemmottagning i din region.
Behandling: vad kan lindra besvären?
Ingen behandling botar lipödem, men flera insatser kan minska smärtan och bromsa försämring:
- Kompressionsbehandling med särskilda plagg minskar svullnad och tyngdkänsla för många.
- Fysisk aktivitet, gärna lågbelastande träning som simning eller cykling, håller vävnaden rörlig utan att belasta lederna för hårt.
- Kostrådgivning kan hjälpa till att hantera ett samtidigt högt BMI, även om kost i sig inte påverkar själva lipödemet.
- Fettsugning kan bli aktuellt vid uttalade besvär som begränsar vardagen, men tekniken kräver specialiserad kompetens och erbjuds både inom vissa regioners offentliga vård och privat.
Vägledning och information om tillståndet är i sig en del av behandlingen, eftersom kunskap om vad som faktiskt sker i kroppen gör det lättare att hantera symtomen i vardagen. Regelbunden styrketräning i skonsam form nämns ofta som ett komplement, så länge den anpassas efter smärta och ork.
Nyheter från forskningen om lipödem
Hur vanligt lipödem faktiskt är råder det stor osäkerhet om. En svensk vetenskaplig genomgång har uppskattat prevalensen till omkring 1 per 72 000, medan annan medicinsk litteratur menar att lipödem i någon grad kan förekomma hos så många som en av tio kvinnor. Den stora spridningen beror framför allt på att det saknas en enhetlig, allmänt accepterad definition av var gränsen går mellan lindrigt lipödem och normal kroppsform. Forskningen försöker fortfarande kartlägga den bakomliggande orsaken, kopplingen till hormonsystemet och varför vissa utvecklar mer uttalade besvär än andra.
När bör du kontakta vården?
Misstänker du lipödem, kontakta din vårdcentral eller en lipödemmottagning om en sådan finns i din region för bedömning. Sök vård samma dag, på en jouröppen mottagning eller akutmottagning, om svullnaden kommer plötsligt eller om smärtan snabbt blir mycket kraftig, eftersom det då kan handla om något annat som behöver undersökas akut.
Lipödem eller fetma och lymfödem, vad är skillnaden?
Vid fetma är fettfördelningen jämnare över hela kroppen och vävnaden är i regel inte öm vid tryck. Vid lymfödem beror svullnaden på att lymfsystemet inte transporterar bort vätska som det ska, ofta efter en operation, strålning eller infektion, och det kan drabba en enda kroppsdel snarare än symmetriskt. Lipödem kan förväxlas med båda, och ibland förekommer lymfödem och lipödem samtidigt, vilket gör en noggrann utredning extra viktig.
Träning vid lipödem
Träning botar inte lipödem, men den kan hålla vävnaden mer rörlig och motverka stelhet och stillasittande försämring. Lågbelastande former som simning, vattengymnastik och promenader brukar fungera bäst, eftersom vattnets eller den jämna rörelsens tryck avlastar smärtsamma partier. Många upplever att kompressionsplagg gör träningen mer bekväm.
Att leva med ett osynligt, kroniskt tillstånd
Eftersom lipödem ofta misstas för övervikt möts många med diagnosen av kommentarer om att bara gå ner i vikt, trots att fettfördelningen inte går att träna eller banta bort på samma sätt som vanligt fett. Den bristande förståelsen kan väga lika tungt som de fysiska besvären, och en del upplever att stressen av att ständigt behöva förklara sig tär mer än smärtan i sig. Kontakt med andra som lever med samma diagnos, genom patientföreningar eller informationsplattformar, är för många till stor hjälp.
Regionala skillnader i vård och remisskrav
Sverige har inget enhetligt nationellt vårdprogram för lipödem, vilket gör att tillgången till till exempel kompressionsplagg på recept, remiss till lipödemmottagning eller bidrag till kirurgisk behandling skiljer sig mellan regioner. Både Region Stockholm och Västra Götalandsregionen har egna riktlinjer för utredning och remittering, så det är alltid värt att höra med den egna vårdcentralen vad som gäller lokalt innan man vänder sig till privat vård.
Källor: 1177, Läkartidningen, Wikipedia.
