Nattliga svettningar betyder att du svettas så mycket när du sover att du vaknar, och att nattlinnet eller sängkläderna blir fuktiga eller genomblöta trots att sovrummet inte är särskilt varmt. Det är ett vanligt besvär och har oftast en ofarlig förklaring. De vanligaste orsakerna är klimakteriet, ett för varmt sovrum, alkohol, kryddstark mat, stress och ångest, infektioner och vissa läkemedel.
Några svettiga nätter behöver du sällan oroa dig för. Men om svettningarna återkommer, är kraftiga och saknar en tydlig förklaring är det bra att söka vård, så att en läkare kan utesluta sjukdom.
Vad menas med nattliga svettningar?
Att svettas lite i sömnen är normalt. Temperaturen i rummet, ett tjockt täcke och nattkläderna påverkar hur varm du blir. Med nattliga svettningar menas i stället återkommande episoder där svettningen är kraftigare än vad sovmiljön kan förklara, så att du behöver byta kläder eller lakan mitt i natten.
Det är också bra att skilja nattsvettningar från svettningar som pågår lika mycket på dagen. Svettas du mycket i armhålorna, handflatorna eller ansiktet även dagtid kan det handla om hyperhidros, alltså överdriven svettning, som har delvis andra orsaker.
Vad kan orsaka nattliga svettningar?
Svettning är kroppens viktigaste sätt att reglera temperaturen. Kroppstemperaturen ligger normalt runt 37 grader, och när den kryper över det försöker kroppen göra sig av med överskottsvärmen genom att svettas. Signalerna går via det autonoma nervsystemet, som också styr puls och andning.
När något påverkar temperaturregleringen i hjärnan, eller nervsystemets kontroll av svettkörtlarna, kan svettningen öka. Det är därför så olika saker som hormoner, feber, stress och alkohol kan ge samma symtom: du vaknar varm, fuktig och ibland med hjärtklappning.
Kan nattliga svettningar vara klimakteriet?
Hos kvinnor i medelåldern är klimakteriet den vanligaste orsaken till nattliga svettningar. När nivån av östrogen sjunker blir kroppens temperaturreglering känsligare för små förändringar, och kroppen reagerar som om den vore för varm. Det är samma mekanism som ger värmevallningar dagtid. På natten märks de som plötsliga svettningar, och efteråt kan du frysa.
Besvären kan börja redan i förklimakteriet och fortsätta flera år efter sista mensen. I vår genomgång av klimakteriets faser kan du se var i förloppet värmevallningarna brukar dyka upp. Även graviditet och svängningarna i menscykeln kan ge perioder med mer svett.
Andra vanliga orsaker hos kvinnor och män
Ofta finns det mer än en förklaring samtidigt. Här är de orsaker som oftast ligger bakom när det inte handlar om klimakteriet.
Varmt sovrum, alkohol och stark mat
En enkel förklaring är att det är för varmt i sovrummet, att täcket är för tjockt eller att sängkläderna är av syntetmaterial som inte andas. Alkohol höjer pulsen och vidgar blodkärlen i huden, så att huden känns varm och kroppen börjar svettas. Kryddstark mat, koffein och stora måltider sent på kvällen kan ge samma effekt. Rökning och övervikt hör också till de vanliga förklaringarna.
Stress och ångest
Stress och ångest påverkar det autonoma nervsystemet och kan öka svettningen både dag och natt. Oro försämrar dessutom sömnen: du sover lättare, vaknar oftare och har fler mardrömmar, och vid varje uppvaknande kan svetten bryta fram. Känner du igen dig i att kroppen inte varvar ner kan det vara värt att läsa om stress som inte släpper.
Infektion och feber
Vid en infektion stiger och sjunker kroppstemperaturen, och det är vanligt att svettas kraftigt när febern går ner. Då finns oftast andra symtom också, som trötthet, hosta eller halsont. Långvariga infektioner, till exempel tuberkulos, är ovanligare orsaker men en anledning till att vården vill utreda svettningar som inte går över.
Läkemedel och andra tillstånd
Flera läkemedel kan ge svettningar som biverkning, bland annat vissa antidepressiva, febernedsättande läkemedel, diabetesläkemedel och läkemedel som påverkar könshormonerna. Har besvären börjat efter att du fått ett nytt läkemedel är det värt att ta upp med en läkare, men sluta aldrig med en medicin på egen hand.
Andra möjliga förklaringar är en överaktiv sköldkörtel, lågt blodsocker, diabetes och sömnapné.
Sekundär hyperhidros och allvarlig sjukdom
När svettningarna beror på en bakomliggande sjukdom kallas det sekundär hyperhidros. Vid primär hyperhidros, där ingen annan orsak finns, är det vanligt att svettas mycket på dagen men inte lika vanligt att svettas på natten. Mer sällan kan kraftiga nattsvettningar vara ett tecken på cancer, till exempel blodcancer, eller på en inflammatorisk sjukdom. Det är ovanligt, men det är just därför långvariga besvär bör utredas.
Vad kan du göra själv när du känner att nattsvettningar stör sömnen?
Mycket går att påverka med små förändringar i vardagen:
- Håll sovrummet svalt och vädra innan du lägger dig.
- Välj tunna sängkläder och nattkläder av bomull eller bambu, och ha ett ombyte nära sängen.
- Begränsa alkohol, koffein och stark mat på kvällen, och undvik stora måltider strax före sänggåendet.
- Varva ner med lugna rutiner, rörelse under dagen och tid för återhämtning.
- För en symtomdagbok över nätterna: temperatur i rummet, alkohol, läkemedel, menscykel, feber och om du behövt byta kläder.
Dagboken gör det lättare att se mönster och ger vården ett bättre underlag. Vill du förstå hur hormonerna påverkar nätterna i olika åldrar finns mer om sömn och hormoner genom livets faser.
Behandling av nattliga svettningar
Behandlingen beror på orsaken. Hittar läkaren en sjukdom, till exempel en infektion eller en överaktiv sköldkörtel, behandlas den, och då brukar svettningarna minska. Beror besvären på klimakteriet finns både hormonella och icke-hormonella behandlingar som kan lindra värmevallningar. Ger ett läkemedel svettningar kan det ibland bytas ut. Vid hyperhidros finns tabletter mot överdriven svettning, men de kan ge biverkningar och passar inte alla.
När ska du söka vård för nattliga svettningar?
En enstaka natt med svettningar behöver inte utredas. Kontakta en vårdcentral om:
- svettningarna återkommer under en längre period och inte förklaras av sovmiljön
- du har kraftiga svettningar och samtidigt är trött, går ner i vikt utan att försöka, har hjärtklappning eller långvarig feber
- du har långvarig hosta, klåda eller svullna lymfkörtlar
- besvären är så stora att de stör sömnen och vardagen.
Sök vård snabbare om du får andningsbesvär, mycket hög feber, blir förvirrad eller känner dig snabbt sämre. Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du är osäker på var du ska vända dig.
Vid besöket frågar läkaren om hur ofta du svettas, feber, vikt, menstruation och klimakteriet, läkemedel, alkohol och resor. Ofta görs en kroppsundersökning och blodprover som visar till exempel blodvärde, blodsocker, inflammation och sköldkörtelns funktion. Fler undersökningar görs bara om proverna eller symtomen pekar mot en viss orsak.
