Bröstcancer är en sjukdom där celler i mjölkgångarna eller mjölkkörtlarna börjar växa okontrollerat och bildar en elakartad tumör. Det är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor och står för cirka 25 procent av all cancer hos kvinnor i Sverige. De vanligaste symtomen är en ny knöl i bröstet eller armhålan, en indragning i huden eller vätska från bröstvårtan, men många tumörer hittas vid mammografi innan de ger några symtom alls.
Det viktigaste beskedet först: upptäcks bröstcancer tidigt går den nästan alltid att bota. Cirka 88 procent lever minst tio år efter diagnosen, och prognosen blir bättre för varje år.
Vad är bröstcancer?
Brösten består av mjölkkörtlar och mjölkgångar som leder ut i bröstvårtan. I de flesta fall börjar cancern i mjölkgångarnas celler (duktal cancer). Den kan också uppstå i mjölkkörtlarna (lobulär cancer). Hur snabbt tumören växer varierar mycket: en del former växer långsamt, andra snabbt.
Ett tidigt förstadium kallas cancer in situ. Då växer cancercellerna bara i det cellager där de har uppstått och har inte trängt ut i omgivande vävnad.
Hur vanligt är det?
År 2024 insjuknade 9 602 kvinnor och 90 män i bröstcancer i Sverige, och cirka tio procent av fallen var förstadier. Medianåldern när kvinnor insjuknar är 65 år. Före 40 års ålder är sjukdomen ovanlig, men den förekommer: av dem som insjuknade 2024 var 4 procent yngre än 40. Ungefär var tionde kvinna får bröstcancer före 75 års ålder.
Symtom på bröstcancer
Många har inga symtom alls när cancern upptäcks. Om du får symtom kan det vara:
- en ny knöl i bröstet eller i armhålan
- en indragning, grop eller rynka i huden på bröstet
- en bröstvårta som har dragits in eller förändrats
- vätska eller blod från bröstvårtan utan att du trycker på den
- rodnad, svullnad eller knottrig “apelsinhud”
- ett bröst som har blivit större, hårdare eller ändrat form
En knöl som är cancer känns ofta hård och oregelbunden, sitter fast i vävnaden och gör sällan ont. Det går ändå inte att känna med fingrarna om en knöl är en cancertumör. De flesta knölar är ofarliga, till exempel svullna bröstkörtlar. Känner du en ny knöl strax före mens kan du vänta tills mensen är över och känna efter igen. Är knölen kvar ska du kontakta vården.
Röd och varm hud kan vara tecken på inflammatorisk bröstcancer, en ovanlig form där cancercellerna blockerar lymfkärlen i huden. Infektioner i bröstet är dock betydligt vanligare.
Hur upptäcks bröstcancer?
Bröstcancer upptäcks oftast antingen vid mammografi eller genom att man själv märker en förändring. I Sverige erbjuds alla kvinnor mellan 40 och 74 år screening med mammografi ungefär vartannat år. Ungefär två av tre fall i den åldersgruppen hittas den vägen.
Mellan undersökningarna kan en så kallad intervallcancer uppstå, så det lönar sig att känna igenom brösten regelbundet och lära känna hur de brukar kännas.
Täta bröst
Cirka 40 procent av kvinnorna mellan 40 och 74 år har täta bröst, alltså mycket bröstkörtelvävnad och lite fett. Ett tätt bröst syns som vitt på en mammografibild, och en knöl blir också vit, vilket kan dölja den. Mycket täta bröst ger dessutom en 5 till 6 gånger högre risk för bröstcancer. Du kan inte själv avgöra om du har täta bröst, det syns bara på mammografin. Graviditeter och amning gör brösten mindre täta.
Forskare vid Karolinska Institutet har tagit fram ett AI-verktyg som bedömer mammografibilder för att uppskatta hur troligt det är att ett bröst utvecklar cancer inom två år, som ett steg mot riskbaserad screening.
Utredning: så ställs diagnosen
Finns det starka skäl att misstänka bröstcancer utreds du enligt ett standardiserat vårdförlopp, så att undersökningarna och beskeden går så fort som möjligt. Utredningen bygger oftast på tre delar:
| Undersökning | Vad som görs |
|---|---|
| Klinisk undersökning | Läkaren känner på brösten och lymfkörtlar i armhålan, vid nyckelbenen och på halsen |
| Mammografi och ultraljud | Brösten röntgas, ultraljud används för knölar och lymfkörtlar |
| Cell- eller vävnadsprov | Ett prov tas med nål och analyseras i mikroskop |
Visar proverna cancer kan fler undersökningar behövas för att se om cancern har spridit sig, till exempel datortomografi, ultraljud av levern eller undersökning av skelettet. Läkaren frågar ofta också om mens, p-piller, hormonbehandling och om någon i släkten haft bröstcancer eller äggstockscancer.
Olika typer av bröstcancer
Provet från tumören visar om cancern är hormonkänslig (östrogen- och progesteronreceptorer), om den har mycket av proteinet HER2 och hur snabbt cellerna delar sig. Det styr behandlingen.
| Typ | Ungefärlig andel | Kännetecken |
|---|---|---|
| Luminal A | cirka 40 % | Hormonkänslig, växer långsamt |
| Luminal B | 35 till 40 % | Hormonkänslig, växer snabbare |
| HER2-positiv | knappt 15 % | Mycket HER2 på cellytan, kan växa snabbt |
| Trippelnegativ | knappt 10 % | Varken hormonkänslig eller HER2-positiv |
Luminal A har bäst prognos. Trippelnegativ bröstcancer är ofta mer aggressiv och har färre behandlingsalternativ, eftersom varken hormonell behandling eller HER2-antikroppar fungerar.
Behandling vid bröstcancer: hur går den till?
Ett team av specialister går igenom undersökningarna och föreslår behandling, som sedan diskuteras med dig. Valet beror på typ av bröstcancer, hur långt den har utvecklats och hur du mår i övrigt. Behandlingen kombinerar ofta flera delar:
- Kirurgi. Nästan alla patienter opereras. Vanligast är bröstbevarande kirurgi där bara den del av bröstet som har tumören tas bort, men ibland tas hela bröstet bort. Portvaktskörteln i armhålan undersöks för att se om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna.
- Strålbehandling. Ges ofta efter operation, särskilt när bara en del av bröstet har tagits bort, oftast varje vardag i en till tre veckor. Strålbehandling minskar risken för att cancern kommer tillbaka.
- Cytostatika. Cellgifter som ges i kurer, ibland före operationen för att krympa tumören.
- Läkemedel mot östrogen. Vid hormonkänslig cancer, ofta i fem till tio år.
- Antikroppar mot HER2. Målriktad behandling vid HER2-positiv bröstcancer, till exempel trastuzumab, i kurer under ett år.
- Läkemedel som stärker skelettet. Bisfosfonater kan ges efter klimakteriet om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna i armhålan. De minskar risken att sjukdomen kommer tillbaka i skelettet.
- Immunterapi. Kan ges tillsammans med cytostatika vid trippelnegativ bröstcancer.
Biverkningar att räkna med
Cytostatika kan ge illamående, infektionskänslighet och håravfall, men håret kommer nästan alltid tillbaka. Läkemedel mot östrogen ger ofta klimakteriebesvär som värmevallningar och svettningar på natten, torra slemhinnor och ont i lederna, även om du redan har passerat klimakteriet. Strålbehandling kan göra huden röd och irriterad. Berätta för mottagningen om biverkningarna, för det finns ofta läkemedel som lindrar eller andra preparat att byta till.
Riskfaktorer: vad ökar risken för bröstcancer?
Det går nästan aldrig att säga varför en viss person har fått cancer, men flera saker ökar risken:
- Ålder. Risken ökar efter 40.
- Östrogen under lång tid. Tidig första mens och sent klimakterium ökar risken, liksom hormonbehandling mot klimakteriebesvär under många år. Kortare behandling än fem år ger troligen mycket liten ökad risk. P-piller i mer än fem år ökar risken något, och risken minskar när du slutar.
- Täta bröst (se ovan).
- Levnadsvanor. Övervikt efter klimakteriet, alkohol och rökning ökar risken. Att röra lite på sig ökar troligen risken oavsett vikt, så regelbunden träning, gärna styrketräning är ett sätt att påverka det du kan.
Ärftlig bröstcancer
Omkring 20 procent av dem som insjuknar har nära släktingar med bröstcancer, men bara cirka 5 procent av fallen kan kopplas till en känd ärftlig genförändring. Hos 2 till 5 procent beror cancern på mutationer i generna BRCA1 eller BRCA2. Har flera i släkten fått sjukdomen, eller någon fått den före 40, kan du erbjudas en ärftlighetsutredning.
Uppföljning och återfall: kan cancern komma tillbaka?
Efter behandlingen får du komma på återbesök och sedan särskilda kallelser till mammografi i fem år. Därefter fortsätter du i den vanliga screeningen om du är mellan 40 och 74 år.
Återfall betyder att cancern kommer tillbaka, i bröstet, i lymfkörtlarna eller som dottertumörer i till exempel skelettet, levern eller lungorna. Ju mindre tumören var, desto lägre är risken. Vid hormonkänslig bröstcancer kan risken för återfall finnas kvar i mer än tio år, medan återfall efter fem år är mycket ovanligt när cancern inte påverkas av hormoner. Kontakta mottagningen direkt, utan att vänta på nästa besök, om du har haft bröstcancer och får ont i skelettet i mer än två veckor, en hosta som inte går över eller en trötthet du inte kan förklara.
Spridd bröstcancer
Har cancern spridit sig till andra delar av kroppen (stadium 4) är chansen att bli helt av med den mindre. Behandlingen kan ändå ofta ge många år med ett bra liv.
Prognos: hur påverkar ett cancerbesked livet?
Prognosen har blivit bättre sedan mammografiprogrammet infördes, och många patienter botas. Mellan 2006 och 2020 minskade dödligheten med 19 procent för kvinnor över 30 år, enligt uppgifter från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten som Bröstcancerförbundet sammanställt.
För de flesta finns inga fysiska hinder för att leva som tidigare när behandlingen är klar. Efter en operation är det vanligt att vara sjukskriven en till två månader, och under cytostatika är de flesta helt sjukskrivna. Många patienter känner sig trötta länge, och de flesta mår bättre av att röra på sig. Patientföreningar kan ge stöd från andra patienter som gått igenom samma behandling.
Ny knöl i bröstet: när ska du kontakta vården?
Kontakta en vårdcentral eller, där det går, en bröstmottagning om du:
- känner en ny knöl i bröstet eller armhålan som inte försvinner efter mens
- ser en ny indragning i huden eller bröstvårtan
- får vätska eller blod från bröstvårtan
- får rodnad, svullnad eller förändrad form på ett bröst
Symtomen beror oftast på något annat än cancer, men de ska alltid undersökas. Ring 1177 om du behöver hjälp att bedöma var du ska vända dig. Den här artikeln ersätter inte en bedömning i vården.
